fredag 31 december 2010

Specialförbanden utökas

Afghanistan 2010: en australiensisk operatör ur Special Operations Task Group under Shah Wali Kot offensiven. FOTO: Corporal Raymond Vance

Under 2010 har USA kraftigt ökat mängden SF-operatörer i Afghanistan. Men även i andra länder satsar man mer på specialförband, i synnerhet i Nordkorea.

Svenska medier har nyligen rapporterat en smula om detta. Men för att få reda på mer får man exempelvis söka sig till BBC. Bloggade själv lite om Nordkoreas ovanligt många elitförband i juni (hur många av dem som kan betecknas som specialförband är ännu oklart).

Den där BBC-rapporten nämner ju också en militärhistoriskt lite "kul" grej: att Nordkoreas nya stridsvagn (teknologiskt sett inte ny men dock en förbättring) heter Pokpung-ho. Nej det är inte koreanskan jag finner lustig, utan översättningen av namnet: Stormtiger. Det namnet har ju redan använts en gång tidigare.

Därmed är det sluttipsat om artiklar och andra nyhetsinslag för i år. Jag ska avslutningsvis bara komma med några gissningar om några saker som lär få stor säkerhetspolitisk och/eller militärhistorisk uppmärksamhet under 2011.

I Ryssland lär man långt före den 22 juni börja uppmärksamma att det då blir 70 år sedan Hitlers operation "Barbarossa" rasslade igång rikting Moskva.

I USA blir det den 11 september 10 år sedan "9-11". Några månader senare blir det mycket medialt, åtminstone i USA, kring den 7 december 1941 dvs. angreppet på Pearl Harbor.

Ett annat intressant datum blir den 27 oktober 2011. Var var det som inträffade då för trettio år sedan? Den som gissar rätt får ett virtuellt diplom.

Ett annat historiskt datum - i alla fall för alla fans av framtidsfilm - infaller den 9 mars. Vilken inflytelserik film började spelas in det datumet 1981? En ledtråd: filmen utspelar sig 2018 och släpptes 1982. Men det man ser i filmen utspelade sig alltså för snart exakt trettio år sedan. Nå, gissa på. Facit nästa år...

Sist men inte minst: GOTT NYTT ÅR alla bloggläsare, särskilt de av er som är på Grönland och i Afghanistan!

Mistral-affären hände igår i Sverige

För ett dygn sedan nådde budbärarna från Moskva och Paris (antagligen på ponnyhästar med tanke på deras hastighet) TT:s centralredaktion och därefter kunde till slut DN och flera andra morgontidningar publicera en TT-notis om den största vapenaffären någonsin mellan ett Nato-land och Ryssland.

Svenska Dagbladet har kommit lite längre. SvD:s ledarsida har publicerat en mening om affären.

SVT och SR har uppenbarligen fortfarande för många riktigt viktiga saker att rapportera om.

En riksdagsledamot, Rolf K. Nilsson, har uppenbarligen koll på omvärlden trots alla helger. Hans blogginlägg igår är bara ett av flera han skrivit på sistone om Mistral-affären.

onsdag 29 december 2010

Fransk kritik mot Mistral-försäljning

Nu finns även Washington Posts och New York Times artiklar om Mistral-försäljningen online. NY Times rapporterar främst om den baltiska och georgiska synen på den fransk-ryska vapenaffären men även att André Glucksmann, en av Frankrikes mest kända filosofer, är starkt kritisk mot den.

Enkelt googlande visar att hundratals medier under de senaste dagarna har rapporterat om Mistral-affären, som tveklöst är den största någonsin mellan ett Nato-land och Ryssland. Till och med på Nya Zeeland har man fått ta del av nyheten. Av någon anledning är det dock ännu noll svenska medier som ens kort rapporterat om händelsen.

tisdag 28 december 2010

Baltstater om Mistral-affären: "stort misstag"

Det finns flera nya uppgifter om den officiellt bekräftade försäljningen av fyra franska större amfibiefartyg till Ryssland. Två av baltstaterna kritiserar nu starkt försäljningen och enligt Rysslands högsta militär får fartygen en direkt roll mot Japan.

Den senare uppgiften, som kommer från Moscow Times, lär nog få viss uppmärksamhet i Japan.

Om baltstaternas reaktioner se denna estniska artikel på engelska samt denna. Även UPI:s sammanfattning är läsvärd.

I svenska medier hittills ingenting, så vitt jag kan se.

söndag 26 december 2010

elitöverste greps för "väpnat uppror"

Spetsnaz-översten Vladimir Kvatjkov har gripits av Federala säkerhetstjänsten och med tanke på anklagelserna mot honom lär han inte bli en fri man igen.

Amerikanska TIME skrev i torsdags om Kvatjkov med anledning av kopplingarna mellan ultranationalism, fotboll och den senaste tidens kravaller i Moskva. TIME:s rubrik lär knappast ha minskat den ryska statens intresse för Kvatjkov: "Racist Violence Threatens Russia's World Cup Plans".

Sent under torsdagen greps Kvatjkov av tolv FSB-män anklagad för att "organisera ett väpnat uppror". Nyheten har nu börjat nå västmedier genom AP.

Ryska tidningen Kommersant har mer.

Tack för tipset, Mikael.

Kremls julklapp: 4 Mistral

President Sarkozy och fransk varvsindustri fick en fin julklapp från Kreml, man beställer fyra amfibiefartyg modell Mistral. Den första inbetalningen kommer om några veckor. Därmed är den största vapenaffären någonsin mellan en Nato-stat och Ryssland nu högst verklig.

Att döma av detta ryska statliga telegram är det enbart marinbaserna kring Murmansk och Vladivostok som är aktuella som hemmahamnar för Mistrals.

Så här rapporteras nyheten i Finland (på svenska).

Här en tidig amerikansk notis och en del annat intressant om hur man ser på flera samtidiga skeenden i Europa.

I Sverige har än så länge enbart Kungl krigsvetenskapsakademin rapporterat (de hann före mig, grattis!)

torsdag 23 december 2010

Fransk soldat äter njurtalgspudding?

Frankrike har förvisso tuffa soldater, men pallar de att äta brittisk njurtalgspudding? FOTO: US Army

Västeuropa måste öka sina militärutgifter och hur ska franska soldater kunna äta engelsk mat, skriver f.d. danske utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen i en mycket frispråkig krönika. Samtidigt kungörs Rysslands anskaffning av isbrytare, delvis med finsk hjälp.

Uffe Ellemann-Jensen var en tid på vippen att bli Natos generalsekreterare, så dagens krönika om Nato av honom i DN har lite extra tyngd.

I övrigt rekommenderar jag varmt (eller kallt, med tanke på ämnet) Barents Observers artikel om rysk isbrytaranskaffning och denna sammanställning över de arktiska toppnyheterna under 2010.

NU finns det bara en sak kvar att säga: GOD JUL!

tisdag 21 december 2010

Rommel på östfronten

Rommels solblekta ökenuniform och dödsmask i Panzermuseum i Munster. Jag kan lova att museet har många föremål i samma klass.

Det finns anledning att fundera över hur andra världskriget hade gestaltat sig om Rommel hade kommit till östfronten, alltså om Afrikakorps inte hade behövts. Och var det egentligen britterna som besegrade Rommel i Afrika?

Som tonåring brevväxlade jag med en veteran ur brittiska Long Range Desert Group och som vuxen intervjuade jag en av Rommels adjutanter. Med andra ord har jag alltid haft ett visst intresse för ökenförband. Det är därför jag tycker det är extra kul att den senaste svenska boken om andra världskriget, skriven av Karl-Gunnar Norén och med i senaste Pennan & Svärdet, handlar om mindre kända trupper under ökenkriget.

Märkligt nog har just kriget i Nordafrika på senare tid lyfts fram av östfrontshistoriker. Den nya synen på det "perifera" ökenkriget går ut på att dess betydelse undervärderats med tanke på de resurser - främst Rommels pansar - som öknen "snodde" från östfronten. Vissa militärhistoriker går nu så långt som att hävda att Röda armén hade de allierade i Nordafrika att tacka för sin överlevnad.

Vilken nationalitet, mer konkret, hade då Stalin att tacka för sin räddning? Britterna, jänkarna? Karl-Gunnar Norén lyfter fram den australiensiska insatsen i Nordafrika, som till mycket stor del är liktydig med ett ortnamn: Tobruk i Libyen.

I sin nya bok berättar Karl-Gunnar Norén att det till stor del var tuffa "diggers", australiensiska trupper, som höll Tobruk i 242 dagar. Han har intervjuat dem, liksom tyska afrika-veteraner, samt besökt slagfälten ifråga.

Tobruk 1941 handlar inte bara om slagen och fältherrarna utan även i hög grad om enskilda soldater på bägge sidorna. Norén har intervjuat både allierade och tyska veteraner, varit på plats och till och med tittat närmare på vad soldaterna åt.

I övrigt bjuder senaste numret av Pennan & Svärdet (alltså medlemstidningen inom SMB) på en bok jag redan bloggat om på min engelskspråkiga blogg, I väntan på talibanerna av Jesper Huor. Boken torde vara den mest aktuella om Afghanistan och är full av gripande upplevelser hos bokstavligen alla sidor. Författaren har genom sitt utseende och sätt kunnat smälta in i alla möjliga miljöer.

Sist men inte minst vill jag lyfta fram en bok som SMB erbjuder i repris, en finlandssvensk bok om Waffen-SS och Wehrmacht i Finland: Staden och hakkorset av Patrik Sundqvist. Utgångspunkten är en stad, Jakobstad, men man får djupa insikter i vardagen för både armésoldater och SS-soldater. Mängden ny information och hittills opublicerade bilder imponerar, liksom bokens grafiska utformning och författarens läsvänliga stil.

Facebook dödligt i fält

Det finns tydligen fler och riktigt allvarliga militära aspekter på soldaters Facebook-användande, enligt den här färska artikeln i den amerikanska militärtidskriften Military Times.

Den anglo-franska försvarsmakten

Det är inte bara EU generellt som går mot mer militärt samarbete inom EU och med Nato. Storbritannien och Frankrike har under hösten aviserat flera radikala samarbeten på det militära området.

Svenska medier har inte missat att rapportera om de anglo-franska planerna men jag måste säga att vidden av det hela fick jag först klar för mig efter att ha tipsats om den här lysande artikeln i Economist.

Förresten vet jag precis vad den kommande brittisk-franska stridsvagnen bör få heta, Pink Panther såklart. Yngre som missat detta brittisk-franska fenomen bör se:

söndag 19 december 2010

Sista tabut borta

Inte sedan andra världskriget har tyska förband stationerats på fransk mark. Nu har även detta historiska tabu brutits av Eurokårens tysk-franska brigad. Denna bild är en av många jag tog när jag besökte brigaden i början av 90-talet. Vapnet är en MG 3, utvecklad från andra världskrigets MG 42.

Den multinationella och mekaniserade Eurokåren - som jag skrev om härom dagen - har brutit ett tabu, genom att nu stationera ett tyskt förband på fransk mark, vilket inte förekommit sedan Wehrmacht och Waffen-SS fanns i Frankrike.

För att förtydliga så har tyska förband besökt och övat i Frankrike många gånger sedan 1945. Men nu handlar det alltså om mer: Tyskland har nu ett av sina förband permanent förlagt i Frankrike. Tyska medier sammanfattar händelsen: "inga tabun kvar mellan Frankrike och Tyskland".

Inga av de svenska nyhetsmedierna har, så vitt jag kan se, ens kort rapporterat om händelsen, som inträffade för en vecka sedan. Det som konkret hände var att det första tyska förbandet med adress i Frankrike, den 291. Jägarbataljonen, blev operativt den 10 december. Jägare innebär i detta fall lätt mekaniserat infanteri.

291. Jägarbataljonen ingår i Eurokårens kärna, Tysk-franska brigaden.

En svensk historietidskrift, Militär Historia, har dock tagit upp nyheten i sin webbupplaga.

Många fler uppgifter och bilder finns på tysk-franska brigadens hemsida.

fredag 17 december 2010

Det våras för EU-försvaret

Baskermärket inom Eurokåren, det mekaniserade förband som består i huvudsak av sex EU-stater med särskilt intresse för EU-försvar.

Tyskland, Frankrike och Polen vill att EU och Nato ska närma sig på flera punkter. Det är ett ovanligt starkt och tydligt utspel som länderna nu gör. Som vanligt får man dock vända sig till utländsk press för att få läsa om utspelet.

Bor vi inom EU eller? Ibland måste man undra när man får vända sig till amerikanska källor för att få detaljer om EU-planer. Se även denna US-sajt.

Det högst konkreta förbandet Eurokåren lär snart åter komma på tapeten, är mitt tips. Det här skrev jag för några år sedan om förbandet efter två besök.

onsdag 15 december 2010

Nytt ryskt robotdrag

Igår offentliggjorde Ryssland ett nytt drag i "robotspelet" av särskilt svenskt och finskt intresse eftersom utplaceringen sker i militärområdet närmast oss. Hittills är det dock bara Kungl Krigsvetenskapsakademiens blogg som uppmärksammat detta drag.

tisdag 14 december 2010

Svenskpiskaren tillbaka som ubåt

Nyheten om Putins nya rustningstal, som han valde att hålla i Archangelsks län i Barentsregionen, börjar nu dyka upp i svenska medier. Men läs om talet i rysk originalform på engelska så får du ta del av lite fler detaljer.

Vem var den där Alexander Nevskij som den nya ubåten är uppkallad efter? Jo, det bloggade jag om för ett år sedan.

UPPDATERING kl 13:40:
Nu finns det en bra norsk sammanfattning på engelska av det senaste om de nya pengarna och vilka vapensystem som prioriteras.

måndag 13 december 2010

Kremls Nobelnominering av Julian Assange

Alla skriver ju om Mr. Wikileaks, dvs. Julian Assange. Måste jag verkligen göra det med? Tja, tänkte bara peka på en aspekt som hittills inte verkar ha uppmärksammats så mycket.

Tycker bara att det är intressant att titta på hur norska och brittiska medier uppmärksammat rätt stort att Kreml rekommenderat att Assange borde få Nobels fredspris. Källorna är statliga ryska medier på engelska - så jag ser inte att man behöver tvivla på att Kreml verkligen har uttalat sig så uppskattande om Assange. Se även denna artikel.

Jag är fullt medveten om att nomineringen har nämnts i svenska medier, men kan inte hitta någon större artikel i ämnet på svenska, inte ännu i alla fall. Har du sett någon större sak?

SOG, Sveriges nya specialförband

Särskilda operationsgruppen (SOG) är namnet för det sammanslagna SSG + SIG. Till våren kommer en spänningsroman om SSG av en f.d. SSG-operatör.

Som flera bloggläsare nog redan vet innehåller det senaste numret av Försvarets Forum en hel del intressant om SOG inkl nya bilder.

Om Kaj Karlssons kommande bok varken kan eller vill jag egentligen säga något ännu förutom att jag noterar att fienden i den hittills avslöjade handlingen utgörs av en terroristcell. Men en sak är säker: Karlssons hemsida och särskilt då bloggdelen innehåller en hel del läsvärt och högaktuellt; särskilt hans inlägg om hur Försvarsmakten just nu rekryterar operatörer och inläggen om det svenska samhällets sårbarhet.

fredag 10 december 2010

Svenskamerikansk stridspilot hittad i djungeln

Släkten Ryrholm i USA och Sverige har fått ett oväntat besked: P-38-piloten Richard Ryrholm, som varit "missing in action" sedan 1943, har hittats av urinvånare på Papya Nya Guinea och nu identifierats.

Det tog några år att hitta och identifiera fänrik Richard Ryrholm, närmare bestämt 67 år! Jag skriver mer om denna oväntade nyhet från stillahavskrigets djungler på min andra, krigshistoriska blogg.

torsdag 9 december 2010

Hajattack värre än koreakonflikt

"Keen Sword", den största militärövningen någonsin mellan USA och Japan - med 44,000 deltagare - har nu rapporterats av flera svenska medier, men så vitt jag kan se utan "detaljer" som övningens numerär eller helt enkelt att den är störst någonsin.

Soldater ur den amerikanska marinkåren övar på däcket till ett hangarfartyg. FOTO: USMC

Däremot har Sveriges ledande medier under de senaste dagarna rapporterat utförligt om hajattacker. Det hade väl varit förståeligt om en eller flera svenskar hade dödats. Så vitt jag förstår har svenskar inte ens angripits utan bara varit i närheten - men dock var hajattackerna (en dödad hittills, en tyska) största nyhet även i DN härom dagen.

Undertecknad har nu inte tid att bevaka den dramatiska utvecklingen kring Koreahalvön de närmaste dagarna men det finns en annan svensk blogg, som gör det: "Commander´s Log". Besök den!

tisdag 7 december 2010

Fredens illusioner slår tillbaka

Nyligen skrev jag lite om Wilhelm Agrells nya bok Fredens illusioner. Det jag skrev är dock närmast ointressant jämfört med vad överste Johan René, avdelningschef vid Försvarshögskolan, har skrivit om boken.

Mer exakt är överste René programchef för officersprogrammet tillika platschef för Försvarshögskolan Karlberg. Det är i det senaste numret av Militär Historia (12/2010) som man kan läsa följande ord av René:

Agrell visar övertygande på varför den senaste försvarsreformen bara blev en tumme. En viktig orsak är att bortdefinieringen av "hotet" skapade en situation där enbart kamerala och produktionsrationella hänsyn behövde tas när det gällde den militära organisationen.

Läs hela recensionen, finns dock ej på nätet. Å andra sidan finns det mycket annat läsvärt i samma nummer, som intressanta pansarrön och en intervju ;-) med det enda flygaresset från Sverige (en tillhörande faktaruta som redaktionen gjorde blev tyvärr behäftad med två fel - se kommande nummer).

P.S.
Med rubriken "Fredens illusioner slår tillbaka" syftar jag på att denna uppföljare är mer spännande än det första inlägget. Nu när jag tänker efter skulle även dagens datum kunna vara ett skäl till rubriken. Den 7 december 1941...

måndag 6 december 2010

Finland tror inte på munväder

President Medvedev varnar uttryckligen för "en ny omgång av kapprustning", vilket inte har missats av svenska medier. Däremot har inga svenska redaktioner ännu tagit upp vad Rysslands Nato-sändebud lagt till om Östersjön och Barents - de områden som mest berör Sverige och Finland.

I september missade samtliga svenska redaktioner två riskfyllda incidenter med ryskt flyg och en amerikansk fregatt i Barents. I oktober avvisades två ryska Su-24 av amerikanska F-15 över Östersjön. Åter igen utan att det blev ens en TT-notis. Rätta mig om jag har fel.

I september rapporterade flera stora amerikanska, brittiska och norska medier om två rysk-amerikanska incidenter i Barents hav kring fregatten USS Taylor, på bilden. Svenska medier rapporterade ingenting. FOTO: US Navy

Så vitt jag kan se har det hänt igen - ännu har inga svenska medier rapporterat att Rysslands Nato-sändebud Dmitrij Rogozin har förtydligat Rysslands hållning. Förtydligandet gäller de mest relevanta områdena ur svenskt perspektiv: Östersjön och Barents. Som framgår av norska, ryska och kanadensiska medier kan inte Ryssland tänka sig några nya Nato-robotar, inte ens defensiva, i vare sig Östersjön eller Barents.

Jämför detta med de amerikanska avsikterna för Östersjön, åtminstone de som gällde då US Navys chef i höstas besökte Sverige: "US Navy, världens största flotta, ska besöka Östersjön oftare. Fartygen kan fungera som en robotsköld för Europa. Amerikanerna vill också ha ett närmare samarbete med Sverige."

Att Dmitrij Rogozin fick framföra "detaljerna" om Rysslands syn på nya robotsköldar är logiskt. Han är, sin diplomatstatus till trots, en man som ofta talar klarspråk. Förutom att han är rysk ambassadör hos Nato är han en ivrig användare av Twitter och som framgår av detta exempel på hans twittrande om baltstaterna bär han förutom kostym även kosackuniform. Bakgrundsbilden föreställer också kosacker, under första världskriget. Partiet han senast var med om att bilda hette Rodina, Moderlandet.

SvD har inte missat den ökade ryska marina närvaron i Östersjön. Men vi lämnar snart 2010 bakom oss och ännu har inga svenska medier rapporterat om de både ryska och amerikanska beskeden om att under 2011 öka sin militära aktivitet i Arktis.

Att det våras för ryska flygvapnet uppmärksammas nu i alla fall av bloggkollegan Chefsingenjören (mycket läsvärt!). Men det händer nu så mycket att han nog inte hann läsa den här analysen om det nya ryska stealthplanet innan han skrev. Kort sagt är analysen publicerad av en av de säkerhetspolitiskt mest inflytelserika tankesmedjorna i USA. Om republikanerna får mer inflytande väntar alltså sannolikt kapprustning inom flyget.

För mer om anskaffningen av nya ryska helikoptrar se denna. Ambitionen är alltså att 2020 ska sjuttio procent av alla ryska helikoptrar vara av ny modell.

Avslutningsvis två tankeställare från Finland.

Finlands största svenskspråkiga tidning påminde igår - som undertecknad har gjort - om det faktum att det i Rysslands officiella säkerhetsdoktrin fastställts att Nato utgör det primära externa hotet mot Ryssland.

Sist men inte minst uppmanar jag alla att verkligen se denna finska kortfilm om hafsverk respektive ordentliga försvarsförberedelser. Det är väl bara sju ord som uttalas i filmen (deras innebörd behöver man inte förstå). Dock tycker jag att budskapet går fram. Ja, filmen hade nog blivit sämre med en massa munväder. Ha den äran, alla finländska läsare, på er 93:e självständighetsdag.

fredag 3 december 2010

Amfibieförbanden övar mer

Chefen för ryska Nordflottan, den som är baserad på Kolahalvön, utlovar "ännu mer intensiv" övningsverksamhet med ubåtar, övervattensfartyg och marininfanteri. Amerikanska och japanska förband, inte minst marininfanteri, övar just nu tillsammans i en omfattning som aldrig tidigare skett.

Den nyss inledda amerikansk-japanska övningen "Keen Sword" har enligt ryska statliga medier flera kopplingar till utvecklingen på Koreahalvön och är den största någonsin mellan länderna. Det senare bekräftas av dagens Telegraph.

Bild från "Keen Sword 2008". FOTO: US Navy

Tidningen för alla amerikanska försvarsgrenar, Stars & Stripes, bekräftar de ryska uppgifterna om övningens siffror: 34,000 japanska deltagare, 10,000 amerikanska, sammanlagt 430 flygplan och 60 örlogsfartyg. Tidningen vill tona ner Koreakopplingarna men bekräftar samtidigt att övningen - som ska pågå till den 10 december - för första gången har sydkoreansk militär med som observatörer.

Japanska soldater instrueras av en amerikansk marinkårssergeant. FOTO: USMC

Med andra ord ökar det militära intresset både för Kola- och Koreahalvön. Nu i höstas kom en bok på svenska om amfibieinsatser under andra världskriget i just dessa två områden.

Varken gårdagens ryska optimism om klimatförändringarna eller "Keen Sword" verkar ännu ha omnämnts av svenska medier.

onsdag 1 december 2010

Ishotellen blir fler

Svensk militär vinterförmåga verkar inte prioriteras längre men i hotellbranschen är nu vinterkompetens hett. I dagarna börjar Barentsregionens nio ishotell att slå upp sina portar.

Ja, du läste rätt, nio ishotell. För tjugo år sedan var ishotellet i Jukkasjärvi det enda i hela världen. Det är norska BarentsObserver som har inventerat säsongens ishotellbestånd och kommit fram till att det nu finns totalt nio ishotell i den region där det ursprungliga ishotellet ligger.

De nio finns både i den svenska, norska, finska och ryska delen av Barents. Förutom boende erbjuder hotellen alltmer sofistikerade nöjen och kultur.

Tack vare att denna vinter börjat så bra, dvs. kallt, har man i Jukkasjärvi nu kunnat öppna en månad tidigare än ifjol.

Hur ska man förklara denna boom? Delvis hänger den nog ihop med den allmänna industriuppgång som regionen står inför.

Jag skrev nyligen på min engelska blogg om en härlig liten bok som bland annat tar upp ishotellets (Jukkasjärvis) oväntade framgång: The Viking Manifesto.