Fäktmästare och kosacker

Fyndet av ett fotografi kan ibland betyda massor och så blev det när författaren Adam Leismark fann ett foto av en stilig men också mycket brokig grupp militärer. Uniformerna vittnade om en rad olika nationaliteter och några var uppenbarligen från Sverige. 

Fotofyndet har lett till den ovanligt vackra boken Bröder i fäktkonst som handlar om långt mer än hur fäktkonsten utvecklades i Sverige med fransk hjälp. Denna historiska essä leder läsaren på ett elegant och välillustrerat sätt till flera märkliga människoöden liksom ett av mina favoritämnen, svenskarna i persisk tjänst. I Lennart Westbergs och min gemensamma bok Svenskar i krig 1914-1945 kunde vi på grund av ämnets omfång bara ytligt beröra Eric Carlberg som kort före första världskrigets utbrott blev regementschef i Persien (alltså Iran). Genom Bröder i fäktkonst får man följa med Carlberg på fest hos ryska kosacker och erfarenheterna är än idag relevanta (undertecknad har också besökt en kosackenhet). 

Här vill jag påpeka att bildmaterialet från svenskarna i Persien i sig är fantastiskt men boken innehåller även många andra bilder som jag aldrig sett tidigare inklusive en av George Patton, den senare pansargeneralen. Patton tävlade mot Eric Carlberg i den olympiad som utspelade sig i Stockholm för nu 110 år sedan.

Frankrikes inflytande, inte minst militärt, på Sverige, tas sällan upp i svenska skrifter men denna läsvänliga bok utgör ett av undantagen. Av den lärde jag bland annat att den franske fäktmästare som en tid före världskriget verkade i Sverige än idag hedras genom en årlig svensk fäkttävling i hans namn: Challenge Eugène Fillol.   

Svenskt militärflygs barndom belyses också, liksom striderna i Finland 1918 - också med bra bilder och suveräna bildtexter. Bröder i fäktkonst är en både inspirerande och lärorik bok som speciellt levandegör svenska officerare åren före första världskriget, men den berör också Sverige under mellankrigstiden och andra världskriget. Utöver Eric Carlberg är det särskilt följande officersöden som boken beskriver i ord och bild: Birger Axelsson Cnattingius, Sten Drakenberg, Emil Fick, Henry Peyron och Carl Setterberg. 

50 år av krig - från Vietnam till tredje världskriget

Ett besök i Kambodjas mest ökända dödsläger bildar utgångspunkten för denna välskrivna skildring av de största krigen efter det klassiska Vietnamkriget. Det hela avslutas med en tankeväckande inblick i den militära rivaliteten mellan Kina och USA. 

Detta är en lättläst och välillustrerad genomgång av moderna krig och en glimt in i framtiden. Jag skulle ha valt att kalla den Moderna krig. Då tror jag att innehållet tydligare hade framgått. Det ska dock direkt sägas att detta inte är någon fullständig genomgång av krigen efter det klassiska Vietnamkrigets slut, utan det här handlar om nedslag i krigshistorien från 1970-talets slut fram till idag. Men det är i stort sett mycket väl valda exempel och Afrika, som ofta glöms bort, är ingalunda bortglömt (mest belyses Kongokrigen).

Mattis Bergwalls inledande kapitel "Kamrat fiende"börjar som ett gripande reportage, baserat på hans besök på "Dödens fält", alltså i Röda khmerernas spår i Kambodja. Läsaren får en bra inblick i hur nattsvart Pol Pots regim var. Bergwall övergår sedan till att förklara hur det kom sig att Vietnam hamnade i krig med Kambodja och Kina. Det är särskilt fascinerande att läsa om hur Kambodja och Vietnam förde krig mot varandra liksom hur långt de Röda khmererna gick i sitt förnekande av Vietnams militära framgångar. När jag för några år sedan skrev om svenskarna som anmälde sig som frivilliga hos Vietnam mot Kina hade jag gärna haft denna bok, eftersom den är en för svenska språket ovanlig källa om Kinas invasion av Vietnam 1979. Trots att det blev ett kort krig var det också ett av de blodigaste sedan andra världskriget. De hundratals svenskar som anmälde sig till Vietnamkriget 1979 borde vara väldigt glada över att de aldrig kom iväg. För Kinas del blev dess militära svagheter extra uppenbara genom kriget, och detta bidrog till att man, som Bergwall formulerar det "städade undan en hel del gammalt maoistiskt bråte".

Har det under de senaste 50 åren utkämpats något slag som kan mäta sig i brutalitet och lidande med Verdun och Stalingrad? Ja, men var och när utkämpades det? Det är svårt att inte hålla med Mattis Bergwall om att ett slag år 1984 är i samma klass, slaget i Hawizehträsken mellan Iran och Irak. För att förstå både dagens Iran och Irak måste man känna till deras massiva 80-talsduell med både barnsoldater och stridsgas.

Det är slående hur mycket mer civiliserade de 75 stridsdagarna på Falklandsöarna var. Trots det enorma avståndet från Sverige innebar kriget där flera lärdomar för svenska försvaret på grund av terrängens "norrländska" karaktär. Lärdomar som ännu äger sin giltighet och förmedlas av Anders Ehrnborn.

Gulfkriget 1991, även kallat "det perfekta kriget" har skildrats i flera tidigare böcker på svenska men kapitelförfattaren Anders Frankson återuppväcker mitt intresse för utmaningen som den USA-ledda FN-alliansen stod inför.  

Inte bara veteraner från krigen på Balkan lär vilja läsa kapitlet "Ett Stalingrad på Balkan", om belägringen av Vukovar 1991. Lärdomarna därifrån, liksom från Ukraina på senare år, borde i en logisk värld leda till en svensk omvärdering av artilleriets roll. Överlägsen eldkraft kan trumfa det mesta. 

Det nio månader långa slaget om irakiska Mosul 2016-17 är ett av de absolut största slagen sedan millenieskiftet och Anders Frankson påminner om slagets framtidskaraktär - alla sidor använde drönare. För att återta Mosul från IS-terroristerna stupade både amerikaner och iranska revolutionsgardister. 

"Draken tar sig an örnen" är bokens avslutande kapitel och utgör en stadig grund för att kunna förstå den i högsta grad pågående kampen om Sydkinesiska havet, där Kina arbetat mycket långsiktigt genom byggnationen av konstgjorda öar, strategiskt placerade. Anders Frankson sammanfattar de senaste  årens imponerande kinesiska satsningar på olika fartyg och elitförband.   

Det större exempel som jag tycker saknas i boken är Kremls krig mot Ukraina men å andra sidan förtjänar det kriget en helt egen bok. 

Sammanfattningsvis vill jag säga om 50 år av krig: är du officer eller intresserad av modern krigföring bör du läsa denna bok.

Statligt stödda terrorister

Skorpion-kpistar från Tjeckoslovakien användes under gisslandramat i London. Denna Skorpion med ljuddämpare finns utställd i Armémuseum i Stockholm.

Den nya filmen om hur Special Air Service (SAS) 1980 fritog gisslan i Irans London-ambassad heter "6 Days" och har nu nått Sverige genom Netflix. Filmen tar upp en viktig aspekt av gisslandramat som flera andra skildringar saknar: terroristerna ifråga hade statligt stöd.

Statligt understödd terrorism är nu åter aktuell genom en ny film. Flera skildringar av dramat 1980 kring Irans ambassad har saknat en väsentlig del: den irakiska underrättelsetjänsten hade både utbildat, finansierat och beväpnat terroristerna ifråga. En av de irakiska underrättelseofficerna följde med ända fram till London. Detta sammanfattas kort i "6 Days" (lite efter mitten) och skulle ha kunnat tas upp mer eftersom Iraks högst konkreta stöd i andra skildringar har lyst med sin frånvaro. För den som vill veta mer om gisslandramat rekommenderas relevanta böcker - en av dem finns översatt till svenska, Elitstyrka SAS av SAS-veteranen Ken Connor. Den är slut i lager men finns givetvis på bibliotek.

I stort sett är "6 Days" klart sevärd, skådespeleriet och musiken är av högsta klass. Frågetecken kring hur SAS agerade får sin förklaring i litteraturen om gisslandramat.

Östtyska Stasis hjälp till terroristgruppen ANO blev känd i Sverige först för några veckor sedan.

Falklands och uppladdningen i Medelhavet

Nyligen avhemligade dokument från Falklandskriget visar hur pass överraskande det kom.

David Cameron uttalar idag stark vilja att även militärt försvara Falklandsöarna. I både Israel och Iran uppmärksammas en rysk diplomats uttalande om syftet med den ryska marina uppladdningen i Medelhavet.

Härom veckan framkom även nya, och för britter upprörande, uppgifter om USA:s hållning inför Falklandskriget. Tänk om Haig hade gjort som han tänkt göra, vilka effekter hade det fått på hela förhållandet mellan USA och Storbritannien?

För att återvända till nutiden får nu en rysk diplomats uttalanden (originalartikeln bara online för betalande) om den ryska marinens förestående storövning i Medelhavet uppmärksamhet i både israeliska och iranska medier.

Sist men inte minst vill jag be om ursäkt till alla bloggläsare som gillar svensk power metal. Hur kunde jag ang. Sveriges bidrag till Falklandskriget glömma bort Sabatons låt om det kriget dvs. "Back in Control". Hoppas ni kan acceptera ursäkten...

Flame i Sverige

Den senaste rekryteringsvideon från National Cybersecurity, en sektion av US Department of Homeland Security.

Veckans avslöjande i Ny Teknik om att spionprogrammet Flame hittats även i Sverige har ännu inte tagits upp av några svenska nyhetsredaktioner, mig veterligen. Jag slår därför ett slag för Ny Tekniks artikel.

Läsvärt är bara förnamnet.

Exotiska svenskar och första specialförbandet

De svenska frivilliga som drog till Persien (Iran) har till slut fått sin monter på Armémuseum. FOTO: Leif Nilsson/SMHA

Förutom uniformer, medaljer och ordnar finns bl a kartor och originalfoton utställda. FOTO: Leif Nilsson/SMHA

Två önskningar slog in för mig denna vecka. Först invigdes en monter på Armémuseum om en skara svenska frivilliga jag skrivit om och idag avslutades äntligen för min del redigeringen av den första boken på svenska om det första specialförbandet.

I boken Fredssoldater tar jag upp de svenska frivilliga som for till Persien 1911, dvs dagens Iran, eftersom de var en föregångare till moderna svenska utlandsinsatser. Intressant nog sker ju den nutida största insatsen i ett grannland till Iran, Afghanistan. Jag har skissat på en jämförelse.

Vi är några stycken som har särskilt intresse för svenskarna som skapade det persiska gendarmeriet, som blev ett fundament för Irans armé. Vi föreslog att Armémuseums utställning "Fredssoldater" liksom boken med samma namn borde inkludera svenskarna i Persien. Så, i förrgår, blev detta verklighet genom en ny monter. Passar här på att tacka Sten Norén och personalen vid Armémuseum, som gjort mer än undertecknad för att realisera utställningen.

Idag var också en rätt speciell dag för mig eftersom jag blev klar med min del av redigeringen av den första boken på svenska om världens första specialförband, Long Range Desert Group (LRDG), även kallat Spökpatrullen av deras motståndare. Därför heter boken just Spökpatrullen och kommer givetvis att dyka upp i Pennan & Svärdet i en nära framtid. På min personliga blogg har jag just lagt ut bilder av bokens fram- och baksida.

Hårdrocksattack mot Iran verkar verklig

Låten "Thunderstruck" med AC/DC används nu tydligen inte bara i militära musikvideos utan även i skarpa cyberoperationer.

Av allt att döma har en iransk forskare verkligen meddelat att Irans nukleära anläggningar genom en cyberattack har tvingats spela hårdrockslåten "Thunderstruck", framförd av AC/DC.

Passar på att påminna om den nya svenska boken om cyberkrig, Internets mörka sidor, som återfinns i senaste Pennan & Svärdet. Vad säger du nu, Roland Heickerö? Är detta en verklig cyberattack eller en extremt sofistikerad PR-kampanj av AC/DC via en anställd inom Irans atomprogram? Eller något annat?

"Risk för kapplöpning i Östersjön"

Den första videon som tar upp den kommande ryska övningen "Ladoga 2012".

"Risk för kapplöpning i Östersjön" är rubriken på en av två högintressanta artiklar i Officerstidningen 2/2012, som utkom idag.

Madelene Lindström vid FOI berättar för Officerstidningen att antalet Nato-övningar i svenskt närområde kommer att öka. Lindström går inte in särskilt konkret på kommande ryska övningar i närområdet, men det beror sannolikt på att de första uppgifterna om den kommande "Ladoga 2012" publicerades först härom dagen (se klippet ovan) och fram till nu är helt opublicerade i Sverige.

"Ladoga 2009" var en av det årets mest omfattande övningar. Övningen genomfördes nära Finland, sjön Ladoga var tidigare till hälften finsk. Övningens (alltså den 2009) storlek är ännu ej klarlagd.

Om inte prioriteringarna för 2012 ändrats lär dock detta års största ryska övning bli "Caucasus 2012" som ska genomföras på flera staters territorier: i södra Ryssland, i Armenien och på två omtvistade territorier, Abchasien och Sydossetien. Här ett klipp från ryska engelskspråkiga RT om "Caucasus 2012":


"...a major exercise which could be compared to the large manoeuvres of the Soviet times."

Den andra artikeln i Officerstidningen jag vill tipsa om är "Knappa marginaler för soldater" ur vilken jag citerar: "Med alla skattefria förmåner i form av boende, mat och resor blev det mer pengar i handen som värnpliktig."

Igår skickade jag in ett artikelmanus till MILITÄRT! som tar upp Rysslands beslut att utbilda fler prickskyttar. Värnplikten behålls men prickskyttarna ska vara anställda, kontinuerligt vidareutbildas och finnas i särskilda prickskytteplutoner. För ytterligare uppgifter och bilder se artikeln.

Att prenumerera på MILITÄRT! är helt kostnadsfritt eftersom den liksom Officerstidningen utkommer i pdf-form.

Attackdykarnytt

US Navy SEALs ska på nolltid få ett nytt "moderfartyg" i Mellanöstern.

I förra veckan berättade jag genom en extrainsatt artikel i serien MILITÄRT! om att US Navy SEALs snabbt ska få ett nytt stort fartyg med tanke på möjliga skarpa operationer i Mellanöstern. Ett TV-inslag om detta kan du se ovan.

Vad gäller svenska SEAL-motsvarigheter var det ett bra tag sen man kunde läsa i svensk dagspress om den innovativa och svenskutvecklade dykarbåten "the Seal", som väckt internationell uppmärksamhet. Men NyTeknik kan idag berätta en del nytt om projektet. Tyvärr är den nya artikeln inte online (ännu), den förra artikeln finns här och sedan finns även dykarbåtens egen hemsida.

Apropå attackdykare kommer Gunnar Ekberg den 1/3 på Marinmuseum att berätta om sin tid som IB-agent och attackdykare, som hans bok De ska ju ändå dö handlar om. Formellt var Ekberg inte attackdykare men fick dock attackdykarutbildning, först i Sverige och sedan hos Shayetet 13.

Marinmuseum har för övrigt flera andra intressanta föreläsare under våren, som framgår av muséets utmärkta hemsida, kolla kalendern längst ner.

"Hellre förekomma än förekommas"

DN:s tvåsidiga analys av det dramatiska nuläget kring Iran har nu lagts ut på nätet. Ett utdrag:

Även om ingen av parterna egentligen vill ha krig så är en dynamik i gång som sänker tröskeln för ett utbrott. Ett missförstånd mellan iranska kanonbåtar och USA:s flottstyrkor i Hormuzsundet; en ny israelisk sabotageattack som generar regimen i Iran; en iransk attack mot israeler i tredje land – fyra sådana försök har gjorts på två veckor (se artikel på nästa uppslag) – allt detta och mycket annat kan sätta ett förlopp i rullning, där en av aktörerna plötsligt beslutar sig för att förekomma hellre än att förekommas.

Men läs artikeln i dess helhet och den är ändå bättre i pappersform eftersom mycket av grafiken och faktarutorna inte kom med i webbversionen.

"Hoten om krig får världen att hålla andan"

I dagens DN finns en verkligt högintressant tvåsidig analys av läget kring Iran: "Hoten om krig får världen att hålla andan". Finns ännu ej på nätet, köp papperstidningen.

UPPDATERING 17:48: Nu är artikeln online.

Amerikanska specialförband i Iran

Journalfilm om hur US Army Special Forces byggde upp det förrevolutionära Irans specialstyrkor.

I en extrainsatt artikel skriver jag om amerikanska specialförband i Iran, före och just efter den iranska revolutionen samt eventuellt i nutid. För den specialintresserade kommer här två av källorna.

Artikeln "Time to Attack Iran" är värd att läsas både en och två gånger.

Igår yttrade president Obama själv om Israel: “I will say that we have closer military and intelligence consultation between our two countries than we’ve ever had”.

Obs! För att få den extrainsatta artikeln om du inte redan prenumererar på artikelserien (som är kostnadsfri), klicka vidare till MILITÄRT!

"Jag kommer inte att upprepa varningen"

Irans ÖB har lovat angripa hangarfartyget "John C. Stennis" om det återvänder. Här ses JCS filmad från luften av iransk militär.

- Jag kommer inte att upprepa varningen, sade Irans ÖB Ataollah Salehi igår, och lovade att angripa hangarfartyget John C. Stennis om det återvänder till Persiska viken.

Det informella krig mellan Iran, Israel och USA som redan pågått en tid summeras idag i DN och kompletteras på ett bra sätt av analysen som igår kväll lades ut på Krigsvetenskapsakademiens sajt.

Själv håller jag mig till att analysera de svenska militärer som för hundra år sedan skickades till Iran (då Persien) på brittiskt initiativ och med ryskt tillstånd. När första världskriget utbröt splittrades den svenska styrkan, en del for hem, en del gick i tysk krigstjänst mot ryssarna i Persien och några gick i brittisk tjänst. Jag har i stort beskrivit denna första moderna svenska utlandsstyrka i Svenskar i krig. Mitt senaste arbete handlar om ett specifikt svenskt underbefäl i denna styrka, som senare kom att spela en stor roll för Estland. Mer info om den kommande boken kommer...

Största hoten under 2012?

Rysk stats-TV visade igår flera intressanta filmklipp från det laddade Hormuzsundet.


Kinesisk statlig TV igår om det spända läget kring Hormuzsundet.

DN publicerade idag en artikel om framtida hot mot Sverige. Grundkällan har redan kommenterats på ett intressant sätt av bloggare som Lars Wilderäng.

I övrigt se krigsprognosen för 2012.

Vill du koppla av från den bistra nutiden vill jag rekommendera att du spanar in denna historiska resa med terrängbilar på Kola. Se den i storformat eftersom landskapen är rätt fantastiska.

Årets bakhåll

Ett "elektroniskt bakhåll" av Iran skall ha möjliggjort att man erövrade den amerikanska smygdrönaren. Ì klippet ses drönaren på nära håll och Pentagon kommenterar kapet.

Som Krigsvetenskapsakademiens forum tagit upp konvergerar just nu nyheter från Barents hav, Medelhavet, Iran och Kaukasien.

Den ryske utrikesministerns ord om en en repris av Georgien-konflikten 2008 tål att läsas noga och här finns lite mer om dem på engelska från ryska statsmedia.

Slutligen några färska uppgifter om drönarens sista uppdrag.

Pulp Fiction i Teheran

Situationen i och kring Iran är extremt allvarlig men jag kan inte låta bli att skratta högt åt de militära och konstnärliga tjuvade fynd som dykt upp som ett resultat av stormningen av den brittiska ambassaden i Teheran.

"Natos marinsoldater hinner inte ens borsta tänderna"

Denna häftiga presentation av Rysslands militära modernisering har snart en miljon views på Youtube. Det är idel jämförelser med amerikanska vapensystem, till rysk fördel.

Finland och Norge skickar nya säkerhetspolitiska signaler, som ännu inte tagits upp i Sverige. I Mellanöstern mörknar det ytterligare och Indien förstärker gränsen mot Kina med 90,000 soldater. Välkommen till 2011.

Avsnittet om robotsystemet Iskander i filmen ovan är kanske det mest spektakulära - efter 8:30 förklaras det att avståndet Kaliningrad-Warszawa är 280 kilometer och att en Iskander kan färdas den sträckan på 2 minuter och 22 sekunder (radien anges som 500 km). Därefter kommer orden "Natos marinsoldater hinner inte ens borsta tänderna". Man upprepar även att T-90 slår Leopard.

Vem har då gjort denna film, är det statliga Russia Today, vars logga dyker upp några gånger? Svaret är att det inte framgår vem som producerat, men att de som gjort filmen har gott om resurser är tydligt. Kanske någon bloggläsare vet mer om filmen?

Hursomhaver, den ryska upprustningen, som på sistone fått stor uppmärksamhet i Finland, fick i fredags Finlands försvarsminister Stefan Wallin att prata om finskt Nato-medlemskap, ett ämne som nu även verkar bli en del av det finska presidentvalet.

Så vitt känt har svenska medier ännu inte heller tagit upp den nya gränstvisten i Arktis, vid Svalbard. Visserligen har Norge och Ryssland nu enats om att inte kalla det för en konflikt och straffåtgärderna mot norska fiskföretag avklingar kanske snart men viss norsk oro kvarstår.

Apropå Ryssland har Stratfor nu släppt denna analys av nuläget och vad man på sikt antar kan komma att ske.

Det absolut senaste vad gäller större ryska vapensystem är att ryska medier åter igen, igår, påstår att ett nytt hangarfartyg skall beställas. Blir det även en ny dementi?

Nyligen skrev jag i artikelserien MILITÄRT! om den ökande spänningen mellan Kina och Indien. Tyvärr verkar den inte direkt minska eftersom det igår även i Sverige blev känt att det indiska försvarsdepartementet antagit en plan som innebär att gränsen mot Kina stärks med 90,000 soldater de kommande fem åren. En massa ny militär infrastruktur i det omstridda området blir det även.

Sist men inte minst, det senaste om Mellanöstern...

Sommarens insatser i Afghanistan och Libyen

Att hitta SEALs som vill prata om operation Neptune´s Spear är inte helt lätt men en av mina släktingar over there har hittat en tidigare SEAL som ställde upp och lyfter fram underrättelsearbetet bakom räden.

Med Osama bin Ladin borta, hur ser sommarens utmaningar ut för Sverige i Afghanistan och Libyen? Johan Wiktorin på Försvar & Säkerhet kommer med flera synnerligen tänkvärda slutsatser och funderingar.

Wiktorin ställer indirekt brännheta frågor till svenska politiker genom att skriva:

"Samtidigt har våra politiker hårt bundit sig för att slutföra Afghanistaninsatsen, vars tribut riskerar att öka det närmaste året. Omvärlden upplever också andra konvulsioner, inte minst i Syrien, Jemen och Pakistan. Saudiarabien och Iran är på kollisionskurs med varandra."

Om Libyen skriver Wiktorin hur flera länders ställningstagande kan hänga ihop med dessa länders geografiska närhet till Belarus (Vitryssland) och:

"Glappet mellan än högre politiska ambitioner och viljan att avdela medel för dessa har ökat hos de största deltagarna."

Läs absolut hela Wiktorins inlägg.

Att Wiktorin ska få offentliga svar på sina frågor är osannolikt men nog är det hög tid att offentligt konstatera, som Wiktorin också skriver, att "världen lever mycket farligare än på länge."

Stora problem och STORA problem

Irans väpnade styrkor består bland annat av ryska ubåtar av Kilo-klass. FOTO: US Government

Jag undrar fortfarande om inte den just nu STORA utmaningen är förhållandet mellan Iran och Saudiarabien, som står på sin spets i två grannländer till Saudiarabien: Jemen och Bahrain. Länken (Stratfor) tar även upp hur det rör på sig inne i Saudi.

Flygbasjägarna och nästa steg

Flygbasjägarnas emblem, lodjuret. FOTO: Jan Wiberg

Som svensk press och inte minst Wiseman redan har rapporterat är flygbasjägare på väg till skyddsuppdrag i det kaotiska Libyen. Men är Libyen den stora utmaningen för EU och därmed Sverige?

Det är ingen stor mängd flygbasjägare (4 personer), men händelsen är signifikant som en inledande och extraordinär konsekvens för Försvarsmakten av Facebook-revolutionerna. De omvälvande händelserna i Nordafrika och övriga muslimvärlden blir därmed påtagligare, kommer oss närmare.

Trots all dramatik i Libyen undrar jag om inte utvecklingen i Bahrain och Jemen kan vara allvarligare för omvärlden? Inte minst på grund av dessa länders närhet till Iran och Saudiarabien.