Krigare under främmande flagg

Låt av David Miles som inspirerats av den militärhistoriska deckaren "Det 19:e Fabergéägget".

Som samlare av uppgifter om svenskar i diverse krig stöter jag ibland på väldigt osannolika historier, som dock kan visa sig stämma. Exempel: en svensk kan väl knappast ha hunnit kriga under 13 fanor, eller?

Plus kopplingar till Tarzan-legenden så låter det väl som värsta sortens rövarhistoria... Men som Lennart Westberg och jag berättade i Svenskar i krig 1914-45 så har det funnits en sådan svensk, född i Stockholm som Ivar Thord Hallström. Minnesgoda läsare minns kanske att jag ifjol bloggade om honom med anledning av hans uppdykande i Det 19:e Fabergéägget av Claes Ericson, som utspelar sig både under ryska inbördeskriget och i det nutida Ryssland. Nu har Ericsons mycket verklighetsbaserade deckare släppts i pocket och med tanke på äggtemat passar den väl extra bra att läsa under påsken.

Även invasionsdagen den 9 april 1940 närmar sig med stormsteg, alltså dess 75-årsminne, och den dagen kommer mina tankar att till stor del ägnas åt Norge och den frivillige svenske fänriken där, Jan Danielsen, som jag lärde känna i samband med Svenskar i krig och ännu mer då jag ifjol skrev hans biografi, Jan och Nordens frihet. Härom dagen fick jag högst oväntat en bekräftelse på att Jan och hans frivilligkamrater kämpat väl. Då jag letade efter något annat i regementshistoriken över Västerbottens regemente (I 20) råkade jag nämligen finna en SS-officers ord - ord som jag aldrig sett tidigare. Anledningen till att de letat sig in i en bok om I 20 var att en av bokens författare, Vilhelm Hetta, hade vaktat gränsavsnittet närmast Kongsvinger, och tyskarna på andra sidan hade stött på finlandsfrivilliga (som Jan och de andra svenskarna i Norge var) när det var fullt krig i Norge. Om dem sade SS-officeren till Hetta att: "De var de enda som presterade något verkligt motstånd, till exempel vid Hönefoss och Elverum".

Trakterna mellan Elverum och Kongsvinger - det var där Jan först stred i Norge.

Apropå att strida under främmande flagg vill jag slutligen rekommendera en nyutgiven bok som jag redan haft på originalspråket, tyska. På svenska heter den nu Hitlers okända soldater och författaren Rolf-Dieter Müller är professor i militärhistoria vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Nu tänker någon: "Nej, inte ännu en Hitlers-bok!" men här talar vi om en bok som faktiskt fyller en lucka - för detta är den första boken på svenska som tar ett helhetsgrepp om fenomenet utländska medborgare på tysk sida (både frivilliga och värnpliktiga) och det är verkligen hög tid eftersom, för att citera boken: "En av tre som stred för Hitler på östfronten var inte från Tyskland". Vi pratar här alltså om hundratusentals soldater, främst ryssar och ungrare men också betydande grupper från Kaukasien, Ukraina och Nederländerna. Jag har invändningar mot några formuleringar men helheten är dock en oumbärlig bok för den med gediget intresse för östfronten och Tredje riket. Boken finns nu i Pennan & Svärdet.

Spetsnaz med holografiska sikten

Detta nya klipp med SSO-spetsnaz släpptes idag av den ryska militära TV-kanalen Zvezda.

Att försvarsministeriets direktunderställda SSO-spetsnaz kan bära amerikanska hjälmar och uniformer har redan visats. Men i det nya klippet om dem syns en till sak lite tydligare.

Klippet ovan är enligt Zvezda inspelat i Kaukasus, inte så långt från Elbrus. Som en läsare av föregående inlägg vänligt påpekat (tack, CA) ser det ut som holografiska sikten från amerikanska EOTech. Är de inte från EOTech så liknar de dessa. Har själv aldrig testat holografiskt sikte och undrar just om det är så fantastiskt som reklamen påstår.

Ny actionrulle med Putin och Makarov

Några höjdpunkter från årets hittills största ryska militärövning.

Kustlandstigning, luftlandsättning, pansaranfall och rejält med explosioner. Övningen Kavkaz 2012 inkluderade i princip allt man kunde önska sig.

Var övningen hälften så bra som filmklippet ovan får man väl gratulera. Snyggt med kamerorna utanpå stridsfordonen som kör ner i vattnet. Missa inte momentet efter 7:20, det ser lite farligt ut. Stilig logga förresten.

"Risk för kapplöpning i Östersjön"

Den första videon som tar upp den kommande ryska övningen "Ladoga 2012".

"Risk för kapplöpning i Östersjön" är rubriken på en av två högintressanta artiklar i Officerstidningen 2/2012, som utkom idag.

Madelene Lindström vid FOI berättar för Officerstidningen att antalet Nato-övningar i svenskt närområde kommer att öka. Lindström går inte in särskilt konkret på kommande ryska övningar i närområdet, men det beror sannolikt på att de första uppgifterna om den kommande "Ladoga 2012" publicerades först härom dagen (se klippet ovan) och fram till nu är helt opublicerade i Sverige.

"Ladoga 2009" var en av det årets mest omfattande övningar. Övningen genomfördes nära Finland, sjön Ladoga var tidigare till hälften finsk. Övningens (alltså den 2009) storlek är ännu ej klarlagd.

Om inte prioriteringarna för 2012 ändrats lär dock detta års största ryska övning bli "Caucasus 2012" som ska genomföras på flera staters territorier: i södra Ryssland, i Armenien och på två omtvistade territorier, Abchasien och Sydossetien. Här ett klipp från ryska engelskspråkiga RT om "Caucasus 2012":


"...a major exercise which could be compared to the large manoeuvres of the Soviet times."

Den andra artikeln i Officerstidningen jag vill tipsa om är "Knappa marginaler för soldater" ur vilken jag citerar: "Med alla skattefria förmåner i form av boende, mat och resor blev det mer pengar i handen som värnpliktig."

Igår skickade jag in ett artikelmanus till MILITÄRT! som tar upp Rysslands beslut att utbilda fler prickskyttar. Värnplikten behålls men prickskyttarna ska vara anställda, kontinuerligt vidareutbildas och finnas i särskilda prickskytteplutoner. För ytterligare uppgifter och bilder se artikeln.

Att prenumerera på MILITÄRT! är helt kostnadsfritt eftersom den liksom Officerstidningen utkommer i pdf-form.

Finnar och svenskar i nutida propagandakrig

En film om Georgienkriget 2008 av Finlands största namn i Hollywood, Renny Harlin.


En film om samma krig av Dzjanik Fayzijev, Rysslands svar på Renny Harlin och Roland Emmerich.

Filmen "5 Days of War" av Renny Harlin, Finlands mest explosive regissör, hade premiär i Finland för en månad sedan men lär nog inte komma till svenska biografer. Den släpps i Sverige direkt på DVD och finns i senaste Pennan & Svärdet.

Harlins krigsepos med bl a Val Kilmer från "Top Gun" och Andy Garcia från "Gudfadern III" har inte fått någon vidare kritik i regissörens hemland men verkar på flera sätt dock sevärd. Inte minst eftersom det handlar om ett så pass färskt krig med stora implikationer för militären och säkerhetspolitiken i Ryssland och många andra länder. Därför tog även brittiska Economist upp filmen.

Rysslands svar, "August Eighth" ("Avgust vosmogo") en film om samma krig ur både vuxnas och ett barns perspektiv, hade biopremiär i Ryssland för två veckor sen. Filmens Wikipediasida är ännu inte lika lång som Harlins men så är den också nyare.

Jag ser fram mot att se bägge. Jag är inget stort fan av Harlin men gillade "The Long Kiss Goodnight" och actionhantverket behärskar han. Dzjanik Fayzijev, regissören av "August Eighth", har gjort en av senare års mest specialeffektsfyllda men också sevärda ryska historiska actionfilmer, "The Turkish Gambit" ("Turetskij gambit").

Som framgår av Pennan & Svärdet har Harlin fått stor uppbackning av den georgiska staten. Fayziev har fått motsvarande stöd från den ryska staten och därmed ska man inte förvänta sig någon objektivitet från någon av filmerna.

Den ryska staten har genom bl a många inslag på TV-kanalen RT (Russia Today) på ett dokumentärt sätt redogjort för sin syn på kriget 2008. Georgien har ingen kanal med motsvarande genomslag i väst men har i gengäld skapat denna dokumentärfilm på nätet i vilken bl a Thomas Hammarberg förekommer.

För sakliga skildringar av Georgienkriget 2008 får man söka sig till böckernas värld. Jag misstänker att SMB inom en nära framtid kommer att erbjuda en av de intressantare böckerna på svenska som tar upp temat.

För övrigt innehåller nya numret (3/2012) av Militär Historia en högintressant artikel om utvecklingen av den tyska störtbombaren Stuka i Sverige (Malmö) och utprovning i Sovjetunionen, som då var militärteknisk partner till Tyskland. Detta ämne tog jag kortfattat upp i Tyskar och allierade i Sverige. I Lars Lindhs artikel "Tysk krigsindustri på svensk mark" ingår flera bilder från Malmö som jag inte sett tidigare.

Årets bakhåll

Ett "elektroniskt bakhåll" av Iran skall ha möjliggjort att man erövrade den amerikanska smygdrönaren. Ì klippet ses drönaren på nära håll och Pentagon kommenterar kapet.

Som Krigsvetenskapsakademiens forum tagit upp konvergerar just nu nyheter från Barents hav, Medelhavet, Iran och Kaukasien.

Den ryske utrikesministerns ord om en en repris av Georgien-konflikten 2008 tål att läsas noga och här finns lite mer om dem på engelska från ryska statsmedia.

Slutligen några färska uppgifter om drönarens sista uppdrag.

Ryskt drag på Kuba

Dagens ryska budskap till Obama via Rysslands engelskspråkiga TV-kanal.

Kreml påminde idag genom ett drag på Kuba om sitt starka missnöje över USA:s uppträdande i Europa. Inget direkt dramatiskt men i kombination med andra saker...

...som den snabba radarinvigningen i Kaliningrad och signalen om Rysslands Afghanistan-policy och mordanklagelserna som Oplatsen just tog upp...

Genombrott inom pansar och film

Putin pansarspanar.

Observationsplatsen berättar ingående om Rysslands nya stridsvagn T-90AM (ibland bara M) men har missat en liten detalj som jag tycker är rätt kul.

Jo, T-90A fick även ett namn, "Vladimir", dock inte till Vladimir Putins ära utan till minnet av chefskonstruktören Vladimir Potkin. I somras berättade ryska medier att den nya T-90-version som nu blivit offentlig, alltså T-90AM (elller T-90M), ska bära namnet "Proryv".

Vad betyder då proryv? Jo, det betyder genombrott. Hur man tänkt när man valt detta namn vet jag inte (någon som vet mer?). Det kan ju helt enkelt vara så att man syftar på att vagnen ska möjliggöra taktiska genombrott. Men jag kan inte låta bli att även tänka på att tre spelfilmer haft samma namn, varav den första ingick i en serie filmer som nog är ett av de största projekten inom krigsfilm.

Här kommer en musikvideo baserad på den senaste "Genombrott" (2006). Musiken kommer också från filmen. Filmens hjältar är en liten skara luftlandsättningstrupper (VDV) i Tjetjenien som kämpar både mot massor av tjetjener och prickskyttar i tjetjensk tjänst från något baltiskt land - någon som vet vilket? Jag har inte sett hela filmen.


Musikvideo baserad på filmen "Genombrott". Flaggan som syns i klippet är VDV:s officiella flagga. Filmen har en rysk Wikipediasida

En bit in i "Genombrott" illustreras väldigt tydligt det i Ryssland kända ordspråket Nas malo, no my v telnjasjkach som betyder "Vi är få men vi har telnjasjkor". En telnjasjka är en randig undertröja (ljusblåa ränder för VDV) och innebär en sjöman eller någon form av elitsoldat.

Georgienkriget tre år sedan

Det är nästan helt tyst om treårsdagen av Georgienkriget (SvD undantaget) men den här svenska bloggen i ämnet är verkligen läsvärd. Särskilt intressanta är väl president Medvedevs ord om USA.

Finland i ryskt mediefokus

Rysslands främsta engelskspråkiga media, Russia Today (RT), har idag som främsta nyhet en rysk-finsk kontrovers.

Ingredienserna är bland annat en mycket kontroversiell finsk präst, Tjetjenien, grannrelationen Ryssland-Finland, terrorism och inte minst en mängd juridiska internet-frågor. Finlands minoritetsombudsman Eva Biaudet polisanmälde i förra veckan den kontroversielle kyrkoherden ifråga, Juha Molari.

Idag avstängdes tills vidare Molari från sin tjänst av domkapitlet i Esbo stift.

Den ryska nättidningen Pravda.ru - som inte har samma tyngd som sovjetiska Pravda men som inte helt kan ignoreras - går längre än Russia Today och anklagar idag Finland för att "nära på stödja de extremistkrafter som är emot Ryssland". Artikeln i Pravda.ru är till stor del en intervju med Johan Bäckman.

Mer pansar till kosackerna

Det våras för kosackerna. I förra veckan utrustades ryska arméns kosackelitförband med 100 luftburna stridsfordon modell BMD-2.

En megatrend efter Sovjets fall är att världen återgår till förhållanden och fenomen från tiden före första världskriget. Under min barndom på 70-talet tänkte jag mig istället 2000-talet ungefär som Star Trek. Lite Star Trek har vi fått men en rad gamla fenomen har också kommit tillbaka.

En science-fiction historia som gjorde ett starkt intryck på mig som grabb var The Mercenary (1977) av Jerry Pournelle. Den handlar om en yrkesofficer i en värld dominerad av the CoDominium, som är ett gemensamt USA-SSSR-imperium som skapas 1990. The CoDominium Navy och Marines är imperiets tyngsta verktyg för att kolonisera rymden och behålla makten. Jag gissade att världen skulle gå ungefär åt det hållet eller åtminstone bli "modernare", mer teknologisk, logisk och mindre styrd av historia och tradition.

Ack så fel Jerry Pournelle och jag fick. Visserligen har nu även barn mobiltelefoner som i Star Trek och datorer som överträffar 70-talets vildaste prognoser. Men om det är något som fått en comeback sedan Sovjetunionens fall är det ju historia och tradition. Jag menar då inte främst i bokvärlden utan i samhället i stort. Kanske inte så mycket i Sverige men desto mer i hela det gamla Östeuropa (numera Central- och Östeuropa) och i stora delar av Asien.

Ett exempel på vad jag syftar på är kosackväsendets återkomst i både Ryssland och Ukraina. En trend som svenska medier hittills i stort har missat trots att över 700 000 ryska medborgare registrerat sig som kosacker. Av dessa har 250 000 tagit på sig olika former av statlig eller kommunal tjänst: de är frivilliga inom polisen, armén, säkerhetstjänstens gränstrupper etc.

Till saken hör att bakom kosackernas engagemang för kyrka, familj och hästar finns en annan sida: tusentals av dem är veteraner från postsovjetiska väpnade konflikter, exempelvis i Moldavien och Georgien. En betydande del av de ryska medborgare som var frivilliga på den bosnienserbiska sidan i Jugoslavien 1992–95 var kosacker.

Inför valet 2007 slöt partiet Enade Ryssland ett avtal om samarbete med Rysslands största kosackförbund. Därmed blev kosackväsendet en del av Rysslands största parti. Därefter fick Rysslands högste kosack, Viktor Vodolatskij, bli ledamot av den ryska duman och medlem av dess säkerhetskommitté. Året dessförinnan hade han fått genomgå en utbildning vid den ryska generalstabens militärakademi.

Under 2005 drev president Putin igenom en länge emotsedd lag om kosackväsendet. Resultatet är bland annat att fjorton ryska arméförband nu har ordet kosack i namnet. Inom gränstrupperna har inte mindre än 42 gränsposteringar blivit "kosackiserade". Som kosack i värnpliktsåldern har man sedan 2005 alltså rätt att i första hand få tjänstgöra i någon av armé- eller gränstruppsenheterna med kosack i namnet.

"Kosackiseringen" av rysk politik och militär angår inte direkt oss i Norden. Kosackförbunden i Murmansk och Kaliningrad samarbetar visserligen med lokal militär men det är i sydvästra Ryssland, alltså i områdena ovanför Kaukasien, som kosackerna verkligen märks. En konkret påminnelse om detta kom i förra veckan då en statlig rysk nyhetsbyrå kunde berätta att det kosackluftlandsättningsförband (ja, du läste rätt) som finns närmast Kaukasien har fått 100 stridsfordon modell BMD-2 (se även detta nya filmklipp och detta från ifjol då BMD-2 för första gången fälldes med personal ombord). Nu är BMD-2 inte någon ny konstruktion, den är sovjetisk. Men det är en lyckad konstruktion utan egentlig mostvarighet i väst eftersom den kan dimpa ner medelst fallskärm. Givetvis har man redan noterat detta med stort intresse i Georgien.

Med andra ord är kosackernas remilitarisering inget hot mot Norden men en talande (och fascinerande) indikator på rysk (säkerhets)politik i stort - som angår alla Rysslands grannar.

Själva ordet kosack är rätt kul, det är av turkiskt ursprung och betyder bland annat fri man. Detta ord är ungefär det enda jag saknar i en aktuell bok:


Krigiska ord av olle Bergman är (förutom att ordet kosack saknas ;-) ) en rik källa till både kunskap och underhållning. Det är inte bara enskilda ord (exempel: panik, pappenheimare, pionjär och hakkapeliter) som får sin utförliga förklaring. Även krigsrelaterade begrepp som "moment 22" benas ut. Jag säger bara: köp och briljera! Den kommer att finnas i SMB:s sortiment om några veckor. En bok som redan finns där (dessutom till ett kanonpris) och som jag med en lätt reservation vill rekommendera är Jag var Hitlers chaufför av SS-Obersturmbannführer Erich Kempka. Ja, Hitlers chaufför fick alltså överstelöjtnants grad.


Vad kommer härnäst: Jag var Hitlers hund? Skämt åsido, trots att det de senare åren nu har utkommit ett antal böcker på svenska från Hitlers inre krets vill jag påstå att detta är en av de mer läsvärda med många starka detaljer. Norden finns också med på ett hörn genom ett besök hos Mannerheim (vad var det för Steyr-terrängbilar han fick i present?). Vad gäller min reservation, boken bör inte läsas utan förordet av Roger Moorehouse.

Nato-chefen: "Georgien blir Nato-medlem"

Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen befinner sig i Georgien och skall enligt rysk stats-TV bland annat ha yttrat "Georgien kommer att bli en Nato-medlem".

Senare idag (just nu?) kommer Rasmussen att öppna ett Nato-kontor i landet.

Med tanke på vad Rysslands försvarsminister nyligen sade om Georgien (ännu orapporterat i svenska medier) kan man verkligen undra vad som kommer härnäst.

Rysslands försvarsminister gör skarpt uttalande

Rysslands försvarsminister Anatolij Serdjukov väcker uppseende även i Ryssland för sitt senaste uttalande om Georgien. Han lovar att Ryssland nu kan besegra Georgien snabbare än 2008.

"Ryssland kan slå ut Georgien på mindre än fem dagar" var rubriken i förrgår i Moskovskij Komsomolets, en av Rysslands största tidningar. Samma dag rapporterades om kärnan i försvarsministerns budskap även av ryska medier på engelska.

Min översättning av försvarsministerns mest uttryckliga mening: "Jag försäkrar er, för att avvärja en möjlig georgisk aggression liknande den mot Sydossetien 2008 behöver vi inte fem dagar, utan avsevärt färre".

Till saken hör att kriget Ryssland-Georgien 2008 kallas femdagarskriget (att jämföra med sexdagarskriget 1967).


Georgisk Cobra-pansarbil - fordonet tillverkas i Turkiet men en del komponenter är amerikanska, från Hummer-terrängbilen.

I ledaren i dagens (20/9) Nezavisimaja Gazeta, en av Rysslands viktigare tidningar, uttrycks förvåning över den ryske försvarsministerns uttalanden om både Georgien och rysk vapenexport till Syrien, som han dessutom uttalade under sitt besök i USA (som det verkar enbart till ryska journalister på plats). Tidningens ledarredaktion skriver att försvarsminister Serdjukov "för första gången gör så pass skarpa utrikespolitiska uttalanden".

Bakom hamburgerfasaden

Informella presidentbesök på hamburgerställen i all ära men rivaliteten mellan USA och Ryssland fortsätter inte bara inom underrättelsesfären utan även mer öppet.

Trots "hamburgertoppmötet" och allt snackande om "reset" i de rysk-amerikanska relationerna fortgår inte bara agenternas/spionernas arbete i samma skala som tidigare. Därutöver gör nu utrikesminister Hillary Clinton viktiga säkerhetspolitiska markeringar i både Polen, Ukraina och Kaukasien. Svenska medier har mig veterligen bara korthugget rapporterat om denna säkerhetspolitiska turné.

Man har rapporterat om det nya polsk-amerikanska robotavtalet, men inte mycket om sammanhangen. Tack vare nätet kan man dock fundera över exempelvis analysföretaget Stratfors bild av Clintons nyliga utspel i stater kring Ryssland.