onsdag 6 mars 2019

IED-hotet är underskattat

Även en Cougar kan sluta så här om en IED är kraftig. FOTO: USMC

Under perioden 2016–2017 utlöstes över 19,000 improviserade sprängladdningar (IED). Försök att ta in den siffran, eller att detta skedde i hela 150 länder och att som ett resultat 32,000 människor blev dödade eller skadade. Det svenska hemvärnet ska nu bli bättre på att förstå IED-hotet.

IED i form av vägbomber har blivit ett rejält hot i Mali, mot både civila och FN-styrkorna där, liksom i många andra områden. Nog visste man även att IED-hotet ökat och att därför särskilda anti-IED-fordon utvecklats, som Cougar - se bilden ovan. Dessa fordon kan gå i bitar men de inuti klarar sig i regel - de i bilen ovan var åter i tjänst redan nästa dag. Men uppenbarligen har IED-utvecklingen nu gått längre än vad de flesta kunnat föreställa sig. I senaste numret av Försvarets Forum finns en synnerligen tankeväckande artikel, "Det dolda hotet", i vilken siffrorna ovan finns liksom nyheten att flygvapenchefen Mats Helgesson har på sitt bord att inom Försvarsmakten samordna hanteringen av IED-problematiken. Generalmajor Helgesson tar i artikeln upp att inte bara försvaret utan vårt samhälle i stort, särskilt blåljusmyndigheterna, behöver bli bättre på att förstå IED-hotet. För att direkt citera Helgesson: "Vill man i ett gråzonsskede genomföra någon form av sabotage utan att röja vem som är avsändaren är en IED ett alldeles utmärkt sätt att göra det på".

Vidare berättar Helgesson: "För närvarande genomförs en betydande utbildningsinsats mot Hemvärnet. Syftet är att lyfta kunskapen om IED, minor och oexploderad ammunition. Hemvärnet har en nyckelroll att bevaka många skyddsobjekt och kan bli de första att drabbas av attacker i ett gråzons- eller hybridkrigsläge."

Vad kan man då göra för att öka sina kunskaper om improviserade sprängladdningar? Ska inte här citera mer utan läs själv hela den ytterst läsvärda artikeln i Försvarets Forum. I samma nummer finns även en lite mer uppmuntrande sak, om den stora nytta både försvaret och andra haft av utbildningarna vid Försvarsmaktens överlevnadsskola. Grundaren av skolan, Lars Fält, har jag haft förmånen att prata med och han finns med på flera ställen i nya upplagan av Elitförband i Norden.

tisdag 5 mars 2019

NYA Elitförband i Norden

Den uppdaterade nyutgåvan innehåller en stor mängd nya uppgifter och bilder.

En av de absolut mest efterfrågade böckerna jag skrivit är Elitförband i Norden, som första gången utgavs 2009. Denna efterfrågan och fortsatt samlande av fakta och foton har möjliggjort den nya upplagan som nu släpps. I boken finns förband som inte existerade 2009.

Förutom att de svenska specialförbanden SSG och SIG slogs ihop och blev SOG så har Finland efter 2009 mycket diskret bildat två nya elitförband, varav ett tveklöst är ett specialförband. Tittar vi längre bakåt så har på senare år fler uppgifter framkommit om Sovjetunionens plötsliga och mycket överraskande framgruppering av en division till norska gränsen - där endast lätt beväpnade norska gränsjägare, mest värnpliktiga, fanns. Norge har därefter i stort sett ändå inte ändrat på sitt klent rustade gränsförsvar, men har dock ifjol lagt till ett kompani jägarsoldater hos gränsjägarna.

Bokens avsnitt om svenska specialförband, amfibiekåren liksom flottans nedlagda attackdykarstyrka har på många ställen uppdaterats. Samtliga avsnitt har i någon mån reviderats. Boken har blivit några sidor längre. Bilder av en mängd nya märken har tillförts, inklusive ett väldigt filmnördigt märke från flygbasjägarna. Kanske omslaget också har något att göra med en viss film som spelades in i Norge? Bakom omslaget och layouten inuti boken står som vanligt Mikael Norman. Du är bäst, Mikke!

fredag 1 mars 2019

Marinkårens menige Goranson

Marinsoldat Jack Goranson. FOTO: Bob & Nancy Goranson

I Svenskar i strid mot Hitler berättar jag om Ralph Goranson, den verklige personen bakom kaptenen som Tom Hanks spelar i "Rädda menige Ryan". Bara helt kort nämner jag hans bror Jack i marinkåren (USMC). Nu kan jag berätta mer.

Tack vare Ralphs brorsbarn Bob och Nancy kan jag nu berätta mer om Jack Karl Goranson, som föddes 1925 och därmed var sex år yngre än brodern Ralph. Bröderna växte upp I ett svensktalande hem, fadern Einar var från Småland och modern Agnes hade svenska föräldrar men var född i Norge.

Jack Goranson, här sannolikt i high school. FOTO: Bob & Nancy Goranson

Efter marinkårens grundutbildning skickades menig första klass Goranson till den nya 5. marinkårdivisionen. Förbandets första skarpa uppdrag blev att i februari 1945 landstiga på huvudön bland Vulkanöarna, Iwo Jima, som varit obebodd ända fram till 1889 och japansk sedan 1891.

Private First Class Goranson inför landstigningen. FOTO: Bob & Nancy Goranson

Lite över ett halvår tidigare hade brodern Ralph lyckats överleva landstigningen i Normandie. Den 19 februari 1945 skulle Jack Goransons landstigning ske på andra sidan jordklotet. Landstigningsfarkosten som Jack färdades på träffades av japanskt artilleri, sannolikt medan den ännu var i vattnet. Om han sprängdes till döds eller drunknade är oklart. Hans kvarlevor kunde först begravas 1949, på Rosehill Cemetery and Mausoleum hemma i Chicago, Illinois. När hans föräldrar senare avled begravdes de invid honom och de fick en gemensam gravsten.

Den gemensamma gravstenen idag. FOTO: Bob & Nancy Goranson