tisdag 10 augusti 2010

Ett hållbart försvar

Präglad av fyra år i Schweiz, där totalförsvarsplanering än idag präglar samhället, tycker jag det finns ett stort glapp mellan svensk försvars- och miljödebatt. Förr eller senare kommer ju även Sverige att drabbas av en verkligt allvarlig epidemi, blixtsnabb naturkatastrof och större konsekvenser av klimatförändringarna.

Det kanske inte inträffar i år utan först om femton år, men något av ovanstående kommer att inträffa. Som schweizarna, finländarna, ryssarna med flera folk vet, så måste man kunna behärska sitt eget territorium även vid en omfattande katastrof. Inte bara kl 9-17 vardagar när solen skiner.


I Schweiz tar man ännu totalförsvar - både den militära och civila biten - på stort allvar. Uniformer och eldhandvapen förvaras i hemmen. Till nyligen hade alla krigsplacerade även ammunition hemma (nu bara en del). De som inte kan/vill göra värn- eller civilplikt får betala högre skatt. På bilden en schweizisk grenadjär med Sturmgewehr 90. FOTO: Ltpcb

Kort sagt, läs Sverker Lenas relevanta essä i söndagens DN. Den är lite mastig men ger också en hel del att fundera på. Det blir, som det påpekas i essän, mer "peaks" än bara "peak oil".

P.S.
En klart läsvärd svensk blogg som då och då tar upp peak oil (ibland även rent militära frågor) är Cornucopia.

3 comments:

Daniel Eriksson sa...

Ett system som ganska uppenbart fungerar(till skillnad från det vi bygger vårt försvar efter nu) från ett land som är neutrala på riktigt.

Varför har inte vi det såhär?

Anonym sa...

eftersom våra folkvalda ej vill ha det så...

Anonym sa...

Har länge pläderat för ett värnpliktsförsvar. Går inget vidare att göra det för alla tror då att det gamla militära invasionsförsvaret avses.

Den här diskussionen är bra, för det är precis ett totalförsvar jag argumenterar för. Där ingår det militära som en del. Övrigt är gränsskydd, tull, sjöräddning, miljö, vissa polisiära uppgifter, brand och kanske några till.

För detta bör alla (nästan) göra värnplikt, kanske borde kallas totalförsvarspligt i stället, ett år och kostnaden blir ca 4 - 5% av BNP.

Vinsterna blir stora för samhället och troligen blir det mjukla värdet "samhällsuppfostran" störst.
/Morfar