Svenskar får pisk

Rysk hårdrock förklarar allt! Skämt åsido säger väl ändå populärkultur något om stämningarna i ett land? Jag vill därför avsluta 2009 års bloggande med tips om några musikvideos.

Det finns samband mellan ett lands politik och de kulturella stämningar som råder i landet. Inte enkla och tydliga - men dock finns de. Vad snackar jag om? För att förstå 1980-talets USA är det inte fel att fundera lite kring Rambo-filmerna och "Top Gun".

Alisa är absolut en av Rysslands mest långlivade hårdrockgrupper. Gruppen föddes 1983 och är still going strong. Deras sound är ännu rätt mycket 80-tal men budskapen de framför nuförtiden skiljer sig markant från deras inledande rebell- och skandalperiod. Det som gäller sen tiotalet år är patriotism och den ryskortodoxa kyrkan.

År 2003 släppte Alisa låten "Nebo slavjan", alltså "Slavernas himmel". En blodig och medryckande sak om att försvara Ryssland mot inkräktare, med massor av referenser till rysk historia. Det hela blir lite övertydligt i musikvideon där man ömsom ser sångaren Konstantin Kinchev posera framför ryska flottans kryssflagga (Andreaskors heter det egentligen), ömsom Segerparaden 1945 och ett nutida örlogsfartyg. Det hela inleds med scener ur 1930-tals filmen "Alexander Nevskij" om prinsen (senare även helgonet) som var så duktig på att slå ihjäl svenska och tyska urfascister. Se själv här.

Visst är det bra, i alla fall rent tekniskt?

Att döma av nutida referenser kom låten helt rätt och är ännu mycket populär. Sånt märks även på Youtube genom antalet covers. Jag vill alldeles särskilt rekommendera denna variant från ifjol, framförd av Fedorino gorje, en kvinnlig kör inom folkrock. Klockrent.

Den här "svenska", inofficiella varianten borde du också se. Vad är det då som är svenskt? Jo, i höstas sammanfogade någon händig person Fedorino-varianten med stridsscener från den senaste filmen om Alexander Nevskij, släppt ifjol under den ryska titeln "Alexander. Striden vid Neva" (känner ej till om den har nått Sverige ännu). Som synes handlar de visade scenerna om svenskar som får pisk. De svenska krigarna extra tydligt markerade genom blå-gula kläder och en sköld med tre kronor.

Har du läst så här pass långt vill du nog även se och höra hur käcka ryska soldater sjunger låten under marsch.

Blev du lite deppad av att se svenskarna krossas av Nevskij rekommenderas slutligen även kanonrullen SWEDISH WARFARE. Obs att de första sekunderna är lite mörka men sen...

GOTT NYTT ÅR!!!

Mer fallskärms- och amfibieövningar

Både USA och Ryssland satsar på större närvaro i vår del av världen under 2010. Ryssland har utlovat fallskärmstrupper över nordpolen och USA har lovat genomföra militärövningar av ny sort i baltstaterna.

De svenska nyhetsredaktionerna valde att mest tiga om 2009 års största militära händelse för nordisk säkerhetspolitik. Ett av många nyckelcitat som inte svenska medier återgav var följande av chefen för den ryska östersjömarinen, Viktor Tjirkov: "Aldrig sedan 1981 att det har bedrivits så stora övningar hos oss".

Övningarnas omfattning och betydelse underströks av en rad statsledningar, inte minst Rysslands, Vitrysslands och Polens.

SVT:s Rapport missade inte helt att berätta om övningarna men lyckades missa det viktigaste: att en betydande del av övningarna bedrevs på Östersjön, övergick till kustlandstigning och var de största på nästan 30 år. Mer om detta i detta tidigare inlägg.

Hur blir det då 2010? Jag dristar mig till att anta att det dock blir svårt att missa den historiska fallskärmsfällningen över nordpolen av ryska fallskärmstrupper, som lär ske i april. Kanada har ju lovat någon typ av motaktion om detta genomförs och inget tyder på att planerna har dragits tillbaka. Och när amerikanska trupper under hösten sätts in i konventionella militärövningar i baltstaterna (tidigare har de bara varit där för att öva FN-uppdrag och liknande) lär det nog inte undgå många - inte ens i Anna Anka-land.

Apropå amerikanska planer för vår del av världen har mig veterligen inga svenska medier ännu uppmärksammat vare sig dessa helt officiella uppgifter från US Navy. Inte heller denna artikel med länk till en arktisk Navy-plan som förefaller vara genuin.

Vad gäller ryska marinen - som huvudsakligen är baserad intill Norden - har denna sammanställning på engelska heller inte uppmärksammats, ännu. Två citat ur den:

On a conservative estimate, in 2009 shipbuilding expenses only for surface ships made 30 bln rub, twice as much as in 2006-2007.

Och:

Military shipbuilding will definitely progress. In the nearest future it is planned to develop a 30-year Military Shipbuilding Program, stated Russian premier Vladimir Putin at the meeting held on Dec 17 at Admiralteiskiye Verfi shipyard (St. Petersburg). Even though the meeting was associated to launching ceremony of arctic tanker Kirill Lavrov, it had military technical nature as among attendants was Navy Commander-in-Chief Vladimir Vysotsky. "Russian armed forces should become more compact, mobile and effective; by 2020 the portion of state-of-the-art weapons should be increased to 70%. This is in full related to the Navy as well", underlined Mr. Putin.

Det gäller att prioritera.

Den ökande rollen för både luftlandsättningstrupper (blåa baskrar) och marininfanteri (svarta baskrar) framgår av hur den ryska försvarsmakten rekryterar yrkessoldater. Spana in denna rekryteringsvideo på Youtube som handlar om hur blåa och svarta baskrar möts och tar upp alla fördelar med livet på luckan. Kanske något för svenska reklambyråer att tänka på, som mycket snart kan vältra sig i uppdrag från Försvarsmakten.

Barentsregionen år 2020

En norsk fallskärmsjägarveteran född i Ryssland minns patrulluppdrag på Nordkalotten och berättar hur det var att bli dömd till döden. Det är ett sätt att beskriva en radiodokumentär som jag nyligen bidrog till med research. Men kanske kan den också säga någonting om hur framtiden häruppe i norr skulle kunna vara?

Dokumentären ifråga - av Gunilla Bresky vid Sveriges Radio Norrbotten - finns en tid framöver att lyssna på över nätet genom denna sida på Sveriges Radio.

Jag är rent ut sagt rätt stolt över att ha bidragit till denna dokumentär och hoppas att du kommer att ta dig tid att lyssna på den. Särskilt slutet är speciellt, tycker jag.

Notera att dokumentärens huvudperson Leif Schanche föddes i Murmanskområdet under tsarrysk tid. Snacka om att vara välbevarad.

Jag blev påmind av Leif Schanches ord om de enorma resurser som sattes in häruppe, i rena ödemarken, under andra världskriget. Sammanlagt skickade ett antal länder hit flera hundratusen unga män i Schanches generation, liksom toppmodern utrustning för x antal miljarder. Mellan 1941 och 1945 samarbetade norrmän, ryssar, britter och amerikaner för ett gemensamt mål: att besegra den tyska krigsmakten.

Tänk om man i vår tid kunde samarbeta mot vår tids svåraste utmaning i norr: klimat- och miljöproblemen i Arktis. Flera aspekter av våra totalförsvar, t ex spaningsflygplan och räddningstjänster, skulle kunna användas för att ta sig an dessa enorma utmaningar.

Låt oss drömma om en annan och bättre Barentsregion år 2020 än det dystrare Barents som vi idag verkar vara på väg mot. Ett Barents präglat av att åter gemensamt ta sig an ett mycket svårt problem. Ett Barents präglat av mer vardagliga kontakter över gränserna. Ett roligare Barents.

Kanske var det Leif Schanche som fick mig att tänka på en annan fallskärmsjägare som också betyder mycket för mig vad gäller ledarskapsstil och stil överhuvudtaget: Torbjörn Elming, också han född här uppe. Jag blev påmind om denna osannolika men dock sanna historia om Torbjörn Elming som på något sätt passar extra bra så här i juletid. Läs den, du kommer inte att ångra det.

GOD JUL!

Finland inte längre på Zjirinovskijs karta

Finland är inte längre med i emblemet för Rysslands tredje mest populära parti. Å andra sidan stoltserar samma parti nu med en inflytelserik italiensk vän.

I emblemet för Rysslands Liberaldemokratiska parti (LDPR) under Vladimir Zjirinovskij har fram till nu Finland, liksom Polen och andra f.d. ryska områden, figurerat i partiets emblem: en sköld med en falk över ett Storryssland.

Man kan se och läsa om det fram till härom veckan gällande partiemblemet på denna faktasida om ryska symboler.

På min egen bild här ovanför - som jag tog i samband med att jag intervjuade Zjirinovskij 1993 - syns sydvästra Finland längst uppe till höger.

Inga nordiska medier har ännu rapporat att LDPR vid sitt 20-årsjubileum härom veckan antog ett nytt emblem, nu utan Finland och andra numera självständiga stater. Vid samma tillfälle fick partiet även en ny hymn som framgår av samma länk. Att Zjirinovskij omvaldes till partiordförande var inte precis oväntat eftersom det inte existerade några andra kandidater.

Vladimir Zjirinovskij, som förutom partiledare även är vicetalman för den ryska duman och överste i ryska armén, fick vid det senaste presidentvalet (2008), ett större förtroende än vid det förra. Han erhöll 9,4% av rösterna och blev därmed trea i valet efter den kommunistiske presidentkandidaten Zjuganov. I Finland minns man dock antagligen ännu att Zjirinovskijs parti i mitten av 1990-talet var Rysslands största mätt i antalet erhållna röster i tekniskt sett hyfsade val.

Om borttagandet av Finland ur partiemblemet nu kommer att förbättra finska folkets förtroende för rysk politik återstår att se.

En egentligen kanske mer allvarlig aspekt av Zjirinovskij-partiets 20-årsjubileum var vilka utländska gäster som hedrade evenemanget med sin närvaro. Den italienske EU-parlamentarikern Roberto Fiore var bland dessa. Fiore är dömd för att ha bistått fascistiska terrorister, han tog över Alessandra Mussolinis (Benito M:s barnbarn) plats i EU-parlamentet med mera. Om Fiores närvaro på Zjirinovskijs 20-årsfest kan man för närvarande läsa längst upp på hemsidan för Roberto Fiores parti.

Förresten uppträdde Fiore i Sverige härom året och han leder också en europeisk sammanslutning av nationalistiska och högerextrema partier: Europeiska Nationella Fronten.

Vill man veta vilka ordnar och medaljer som Vladimir Putin och andra har förärat Zjirinovskij med kan man klicka på medaljsymbolerna (ribborna) i den högra "lådan" på Wikipedias gedigna ryska hemsida om mannen och fenomenet Zjirinovskij. Wikipedia ska man iakta viss försiktighet med men sidans uppgifter om de ordnar som Putin dekorerat Zjirinovskij med är korrekta - det framgår av en lång rad andra källor. Sidans bilder av Putin med Zjirinovskij samt Medvedev och Zjirinovskij är inte heller falsifikat.

USA-Polen agerar "i kalla krigets anda"

Ryska statliga medier har nu även på engelska börjat kommentera beslutet om att en amerikansk militärbas ska etableras i Polen. Radiokanalen "Rysslands röst" säger att det amerikansk-polska avtalet är "i kalla krigets anda". Samma källa anklagar Polen för att föra en extremt anti-rysk politik och att Obamas Polen-politik skiljer sig minimalt från Bushs.

Notera f.ö. meningen "A whole battery of “Patriot” missiles will appear in Poland next year". Ett enda batteri är rent militärt sett inte mycket. Men ur rysk säkerhetspolitisk synvinkel är det tydligen det.

(På förekommen anledning vill jag informera nytillkomna blogg-läsare att de meningar som är understrukna är klickbara - dvs. klickar man på dem så kommer man till relevant artikel eller teveinslag.)

Polen får USA-bas redan i mars

Är det verkligen möjligt att inte en enda svensk redaktion ännu rapporterat att det nu är beslutat och klart att Polen ska få en amerikansk militärbas? För så blir det - och det redan i mars nästa år (2010).

Detta efter att man kommit överens om de amerikanska soldaternas juridiska skyldigheter på polsk mark.

Svenska medier må strunta i detta, i Ryssland ser man mer allvarligt på saken.

Arktis mer prioriterat för Norge

Den norske utrikesministerns utspel i dagens DN är intressant på flera plan. Jag tycker det är särskilt noterbart att bakom utspelet står högsta företrädaren för norsk utrikespolitik, inte miljöpolitik.

Även i Danmark har Arktis under 2009 fått högre prio. Visserligen har Sverige inte längre någon större verksamhet på Svalbard etc (vilket vi en gång hade och ännu har rätt till genom avtal). Men icke desto mindre räknas nordligaste Sverige faktiskt som del av Arktis. Ryska försvarsministeriet påminde uttryckligen om det senare i våras. Men i Sverige har detta inte väckt någon debatt, ännu.

F.ö. är Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre f.d. sjöofficer.

"Nya massförstörelsevapen" eller norgehistoria?

Som jag antog var "det mystiska ljusfenomenet" över Nordnorge en högst mänsklig produkt. Det har nu även alla större svenska medier bekräftat. Men det är talande hur olika det inträffade skildrats i Sverige respektive i Norge och Finland.

Det hela presenterades i SVT de första dagarna med leenden och andra kännetecken på skojinslag. Det mest tydligt skoj-vinklade inslaget har jag inte återfunnit på webben men det här är inte långt ifrån.

Jämför med norska medier - här bara ett exempel från NRK (tryck på "NRK NETT-TV") - men framförallt denna högintressanta finska analys på svenska. Har det skrivits något lika seriöst och intressant i Sverige? Tror inte det. Har jag fel - tipsa gärna.

UFO upprör hela Nordnorge

Under morgonen har förskräckta människor i hela Nordnorge ringt ner NRK för att rapportera detta himlafenomen, som sannolikt har ett rent mänskligt upphov.

Om svenska medier ignorerar även denna nyhet så blir jag dock mycket, mycket förvånad.

Rysk-franskt militärt samarbete under luppen

Vladimir Socor har skrivit denna högintressanta analys både av Mistral-affären och den franska statsledningens hållning till den egna vapenindustrin, Ryssland, Nato, baltstaterna, Georgien och Ukraina.

Har Socor rätt så förändras just nu den europeiska säkerhetspolitiken på många sätt. Det hela är (ännu) inte lika dramatiskt som en väpnad konflikt men att viktiga schackpjäser i stormaktsspelet håller på att flyttas bådar inte precis gott.

I Sverige fortsätter tigandet.

"Inte sen kalla kriget har ryskt krigsflyg varit så aktivt"

Från högkvarteret i Nordnorge kom för en vecka sedan denna lägesrapport via NRK: "Ikke siden den kalde krigen har russiske krigsfly vært så aktive i norske nærområder som nå. Det sier kommandør Lars Saunes ved Fellesoperativt hovedkvarter i Bodø."

Kolla NRK-inslagets siffror - de talar för sig själva.

Något som inte är lika begripbligt är hur det är möjligt att denna nyhet inte ens blivit en notis i svenska medier. Ingenting, så vitt jag vet, har publicerats. Wisemans Wisdoms, den bästa försvarsbloggen har givetvis tagit upp denna nyhet och satt den i ett sammanhang - men varför inte ens en av Norrlands lokaltidningar eller Svenska Dagbladet?

Att den ryska statliga nyhetsbyrån uppgett att det ryska marininfanteriet ska vara fullständigt ombeväpnat till nyare vapensystem senast 2015 har inte heller ansetts vara en nyhet värd en enda mening. Men det måste man ju ha förståelse för - det har ju hänt betydligt viktigare saker utrikes på sistone, kring Anna Anka och Tiger Woods.

Hårda ord mot Finland

Idag fyller Finland 92 år som självständig stat. Jag tar av mig hatten för Finland, inte minst av respekt för dess försvarsmakts prestationer under andra världskriget. Sådan respekt gav till och med Josef Stalin uttryck för vid minst ett tillfälle, inför finska officerare 1948: "Ett land som har en dålig armé respekteras av ingen, men alla respekterar ett land som har en god armé. Jag höjer mitt glas för Finlands armé och dess här närvarande representanter".
Ett av få Stalin-citat jag skulle kunna tänka mig att ha på väggen...

Hur ser dagens ryska militärer på Finlands roll under andra världskriget? Ska man tro på det ryska försvarsministeriets hemsida har man en mycket fördömande syn. Sedan september har denna text om Finland under andra världskriget stått att läsa på det ryska försvarsministeriets officiella hemsida. Avsnittet inleds med ett påstående om att Finland förde krig mot Sovjetunionen i egenskap av tysk "satellit". Därefter följer ett massivt underkännande av Finlands stridshandlingar 1941-44 som ett fortsättningskrig. Man vill inte på något sätt erkänna några samband mellan finska vinterkriget och det krig som i Finland och andra länder benämns fortsättningskriget.

Man anklagar därefter Finland för att ha behandlat sovjetiska krigsfångar "extremt hårt och inhumant" och för att ha "inriktat sig" på "utrotning" av den ryska befolkningen i erövrade områden.

Artikeln avslutas med en rejäl uppläxning som är på gränsen till hotfull: "Emellertid föredrar många finska politiker (och inte bara finska och ej bara politiker) att glömma lärdomarna av det gångna kriget, eftersom det moderna Ryssland inte är Sovjetunionen. Ett synnerligen allvarligt misstag. Ryssland är alltid Ryssland, oavsett vad hon kallas."

I en annan artikel på samma officiella hemsida talas det om "befrielsen av de baltiska sovjetrepublikerna". Jag har fått för mig (rätta mig gärna om jag har fel!) att man tidigare, under Jeltsin och under Putins första år, begränsade sig till att tala om att man befriade de baltiska folken från fascisterna/nazismen. "Befrielsen av de baltiska sovjetrepublikerna" avfärdar de baltiska staternas självständighet.

Mer rimlig skildring av vinterkriget?

Enligt denna recension i NY Times har nyligen ett ryskt icke-nationalistiskt verk om Rysslands turbulenta 20:e århundrade utgetts. Jag har själv inte ens sett de två volymerna ifråga men om bara hälften av vad som står i recensionen stämmer så är det en stor och trevlig nyhet. Jag efterlyser härmed reaktioner. Någon som vet mer, särskilt om hur finska vinterkriget skildras?

Sovjets angrepp på Finland defensivt och oplanerat...

Måndagens 70-årsminne av finska vinterkriget uppmärksammades stort i Finland, exempelvis med särskilda tidningsbilagor. Googla själv på +vinterkriget +70

Svenska Dagbladet hade denna TT-FNB-artikel.

I detta inslag på svenska låter "Rysslands röst" närmandet Finland-Tyskland 1940 och Luftwaffes tillgång till finska baser 1941 bli motiv för Sovjetunionens angrepp 1939. Otto Ville Kuusinens namn lyser med sin frånvaro. Angreppet på Finland skall dessutom ha skett helt oplanerat:

"Dock planerade sovjetiska militärer före 1939 endast försvarsverksamhet ifall några stridskonflikter uppstod, vilket kan bevisas av Röda arméns stora förluster under stridshandlingar 1939-1940 . Armén förberedde sig för försvar och inte för anfall."

Briljant bevisföring där, måste nog skicka RR-redaktionen någon sorts gratulation.

För att sammanfatta inslaget: jo, Sovjetunionen angrep Finland, men mest av defensiva skäl. Dessutom gjorde man det helt oplanerat.