fredag 14 maj 2010

Expressens besynnerliga Afghanistan-artikel

Jag välkomnade liksom Wiseman Expressens beslut i vintras att skicka reportern Terese Cristiansson till Afghanistan. Fler svenska journalister borde rapportera inifrån landet. MEN jag blev rejält konfunderad av hennes senaste reportage under rubriken "Vi kommer att döda alla som deltar i valet".

De första två meningarna är nattsvarta: "Talibanerna har tagit kontrollen över hela byar i norra Afghanistan. Där styr de med skuggregering och skräckvälde". I papperstidningen förstärks detta av den näst största rubriken, som inte finns i nätversionen: "KAN DU HÄLSA DITT FOLK ATT VI INTE VILL HA DEM HÄR". Just ovanför denna rubrik är den bild av svenska pansarskyttesoldater som är bild nr 2 på nätet.

Intrycket man får av detta är väl att talibanerna nu verkligen etablerat sig i den svenska styrkans närhet. Expressen-läsare som bara ögnar igenom artikeln drar sannolikt slutsatsen att det numera finns en bred eller rentav massiv folklig opinion mot svenska soldaters närvaro. Jag tror inte det stämmer. Jag tror fortfarande att en majoritet av den afghanska befolkningen vill ha kvar svenskarna och ISAF. Absolut inte för gott, men så länge det behövs.

Det märkligaste med artikeln är att den på slutet också innehåller några rader som rimmar dåligt med ingressen och rubrikerna. Cristiansson skriver där att hennes lokala medarbetare säger: "Det var hemskt att möta dem [talibanerna]. Jag har inte sett en taliban sedan de hade makten i Kabul".

Å ena sidan har vi alltså en ingress och rubriker (sannolikt någon Sthlm-redaktörs) som tydligt förmedlar bilden av att "hela byar" i svenskarnas närhet nu är övertagna av talibanerna. Å andra sidan rapporterar Cristiansson att hennes egna medarbetare tyckte det var högst märkligt att få möta en livs levande taliban.

Terese Cristiansson, jag hoppas att du läser denna min fråga till dig; tycker du att ingressen och rubrikerna stämmer, förmedlar de din bild av läget där nere? Om du tycker att de gör det, hur de går ihop med dina medarbetares ord?

En annan märklighet i samma artikeln är: "Han berättar också att de nyss har utvecklat ammunition som tar sig genom bepansrade bilar, liknande den svenska omskrivna galten. De kallar vapnet 82:a."

Jag tvivlar starkt på detta. Antingen har nog herr taliban felöversatts eller så skarvade han rejält. Det är väl tveksamt om talibanerna kan utveckla nya sorters high-tech ammunition. För det andra finns det ett vapen som heter just 82, M82. Det är ett mycket tungt amerikanskt automatgevär som kan användas för att förstöra fordon från en kilometers avstånd. I Sverige och andra nordiska länder finns vapnet bland jägarsoldater och har i Sverige beteckningen Ag 90. Vapnet har en nyckelfunktion i en stark scen i filmen "The Hurt Locker".

TILLÄGG: Har då några talibaner verkligen fått tag på M82:or? Inte vad jag vet.

17 kommentarer:

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige sa...

Hur känner man igen en Taliban? På skägget, eller på att han bär vapen? Eller kanske genom intuition?

"Intrycket man får av detta är väl att talibanerna nu verkligen etablerat sig i den svenska styrkans närhet. Expressen-läsare som bara ögnar igenom artikeln drar sannolikt slutsatsen att det numera finns en bred eller rentav massiv folklig opinion mot svenska soldaters närvaro. Jag tror inte det stämmer. Jag tror fortfarande att en majoritet av den afghanska befolkningen vill ha kvar svenskarna och ISAF. Absolut inte för gott, men så länge det behövs."

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Talibanerna är inte i majoritet, men de utövar åsikts- och religionstvång på vanliga människor. Därför så kan vanligt folk känna sig tvingade att yttra sig pro-talibanskt "rättroende" muslimskt och ägna sig åt självcensur när de öppnar munnen. (De vet ju att de inte blir skjutna av svenskarna för att de uttrycker sig anti-västligt, men väl av talibanerna för att de uttrycker sig pro-västligt.) Det är egentligen samma sak med oss svenskar när vi inte kallar den mest sannolika angriparen för Ryssland. I synnerhet fram till Sovjetunionens upplösning utövade vi självcensur mer eller mindre omedvetet. Sannolikt också innan och under andra världskriget. Så om vi tror att Talibanerna har tagit plats i byarna så beror det förmodligen på att talibanerna börjat dyka upp i omgivningarna. Det styrks av det ökande antalet attackerna mot svenskarna i norra Afghanistan. Har jag fel?

Roger klang, Lund Scaniae Sverige

Forsno sa...

Mitt råd är att inte läsa kvällstidningarna.

De är lika mycket nyheter som Draknästet är ekonomijournalistik. Att skruva rubrikerna så långt att de inte längre har korrekt avspeglar brödtexterna är inte ett olycksfall i arbetet, det är arbetet.

Anonym sa...

Att få tag i ett AG90 borde inte vara helt uteslutet. Under 90-talet länsades t ex en hel järnvägsvagn (!) fylld av AG90 från en rangerbangård i Sverige. Mig veterligen har inget av dem återfunnits.

Lars Gyllenhaal sa...

Hej Forsno,

Det är ju ett sätt att angripa problemet... men borde inte Expressen, om inte annat för sin egen skull, se till att inte sprida felaktiga bilder av läget i Afghanistan? Läser man bara rubrikerna och ingressen till denna artikel är det svenska engagemanget utan lokalt stöd och därmed meningslöst. Jag har inte varit själv i Afg men har följt med rätt bra i utvecklingen sen 80-talet. Menar därför att rubrikerna och ingressen saknar täckning - ISAF har ännu gott stöd från afghanerna.
Mvh,
L

Forsno sa...

Syftet med framför allt rubriksättning och layout är att blåsa upp nyheten så mycket som möjligt; genom att göra den så dramatisk och sensationell som möjligt samtidigt som den helst ska beröra läsaren så personligt som möjligt.

"Det nya dödsknarket som förgiftar ditt barn!"

Målet, för både redaktören och tidningen som helhet, är att kränga lösnummer. De räknar helt kallt med att deras läsare aldrig får veta, eller inte kommer ihåg, att de var helt fel ute sist.

Det går att mjölka många lösnummer ur "talibanerna är oövervinnerliga" än.

Lars Gyllenhaal sa...

Ang eventuell stöld av Ag 90. Vore klart intressant med källor, artiklar som bekräftar den. Jag säger inte att jag misstror dig bara att jag är okunnig om en sådan stöld. Om det nu stämmer är det dock inte helt lätt att få Ag 90 från Sverige till Afghanistan och sen brukar väl inte saker smugglas i den riktniningen. Men... artikelhänvsingar tack.
Mvh,
Lars

Halldin sa...

Anonym 13.28: Det Svåra för en opium odlande taliban är knappast att få tag på ett AG90 eller något annat hightech vapen. Däremot att underhålla vapnet och hålla det i stridbart skick, känns inte helt realistiskt.

STAGECOACH sa...

Hurt Locker. Stark scen, nja. Den filmen är klart överskattad. Att några ingenjörssoldater (eller vad man ska kalla dem) utan nämnvärda problem skjuter prick på långa skjutavstånd är bara en av flera scener som gör att jag ogillar filmen. Men det är förstås ett sidospår. Mina fråga är istället om inte talibanerna använder sig av en rysk motsvarighet till pg90?

Lars Gyllenhaal sa...

Hej Stagecoach,
Det jag uppskattar med den filmscenen är främst att den visar hur otroligt mycket det skjuts i blindo i krig, vilket statistiskt stämmer. Efter ett tag frågar ju en av soldaterna om någon vet vad de skjuter på, vilket ingen gör fast de redan skjutit bra länge. I många vanliga filmer är det otroligt lätt att träffa den lede fi. F.ö. heter det ingenjörsoldater, alltså med ett "s" ;-)
Mvh,
Lars

Lars Gyllenhaal sa...

P.S.
Att det går att skjuta prick med M82 och liknande på de avstånd som utmålas i Hurt Locker har bevisats i både Irak och Afghanistan. Amerikanska, brittiska, kanadensiska och norska skyttar har gjort det på avstånd långt över en kilometer.

STAGECOACH sa...

Retsamt att jag föll på eget grepp. Det heter som sagt ingenjörtrupperna och inget annat, vilket jag påtalat mer än en gång för kollegor, vänner och bekanta. Så när jag ser tillbaka på min hänvisning till ingenjörssoldater så är det bara pinsamt. Tack för påpekandet.

Vad gäller scenen i Hurt Locker så har jag inga problem med skjutavståndet som sådant, om vi nu antar att det är en (1) kilometer. Det jag reagerar på är hur snabbt och lätt det går för dem att både samarbeta, träffa och eldreglera. Alla som har skjutit Psg 90 vet att det inte riktigt är så enkelt - och jag har skjutit Psg 90, låt vara att det var för några år sedan.

Det finns en del i filmen som är under all kritik. Jag hänvisar till en artikel i NY Times som jag tycker beskriver det väl, se http://lens.blogs.nytimes.com/2010/03/01/essay-15/. De amerikaner som har tjänstgjort i Irak och som jag har träffat höjer inte direkt filmen till skyarna, något som också tangeras i artikeln. Filmen innehåller dock en del bra inslag av den frustration och vilsenhet som följer av att vara i en krigsmiljö, lite som du själv är inne på: "vad skjuter på egentligen?" eller att spriten ligger nära till hands, så det förnekar jag inte.

Lars Gyllenhaal sa...

Hej igen Stagecoach,

Jag har själv vare sig skjutit med Psg el Ag så jag är inte lika störd av det som inte stämmer men förstår att den som kan dessa grejer kan bli det.

Vilken film om Irak/Afg anser du vara bättre? Jag har själv bara sett Jarhead o Gen Kill. Tipsa gärna om andra, enl dig bättre.

Mvh,
L

STAGECOACH sa...

Du sätter fingret på en viktig detalj - det finns inte någon riktigt bra spelfilm om kriget i Irak/Afghanistan! Så när Hurt Locker kom så var det mängder med folk som för första gången fick upp ögonen för kriget. Filmen fyller därför ett syfte och kanske var det därför som den föll Hollywood i smaken. Med tanke på att kriget pågår tror jag det kommer att dröja ytterligare några år innan de riktigt bra filmerna kommer.

Jag lyssnade på ett mycket intressant reportage kring detta på NPR för ett tag seden, men tyvärr hittar jag inte länken. De resonerade bl a kring Band of Brothers som en av de första filmerna om 2VK som vågade ta upp amerikanska soldaters plundring och krigsförbrytelser. Dessutom hade den stundtals riktigt bra krigsscener. Vid premiären lär fleraveteraner ha reagerat mycket starkt under de första 20 landstigningsminuterna.

Nej, Hurt Locker lär bli akterseglad av framtida produktioner. Det skall bli intressant att se vad som produceras om kanske tio år när kriget - förhoppningsvis - är över.

Anonym sa...

Det var 13 st AG90 som stals i Helsingborg. De hittades sedermera av några tonårspojkar i en skogsdunge i ett bostadsområde.
Min Google-fu är svag, men jag läste om det i Helsingborgs Dagblad förra århundradet och önskade att det varit jag som hittat dem!

/Johan

Anonym sa...

Hittade det:
"I början av juli 1994 stals 16 automatvapen (AG90 kaliber 50, som går genom pansarplåt) ur en container under transport till Försvarets materielverk (FMV). Containern, i vilken vapnen fraktades, var olåst, dåligt plomberad och obevakad. Av vapnen har 12 st. kommit till rätta. Som
jämförelse kan nämnas att under 1993 saknades i Finland endast ett stormgevär och en pistol. För att få en mer rättvis bild över mängden civila och statliga vapen som stulits/förkommit bör försvaret inte räkna bort de vapen somkommer till rätta.

Källa:
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=1994/95&bet=F%C3%B6304&dok_id=GI02F%C3%B6304

Lars Gyllenhaal sa...

OK, helt klart finns ännu några Ag 90 nånstans därute i orätta händer.
Mvh,
L

Wiseman sa...

Om ev M82 hamnat i felaktiga händer i Afghanistan är det absolut troligaste att det skett vid strider. Att få tag i vapnet är en sak, att få tag i ammunitionen är en annan. Att vapen av den här typen förkommit i Afghanistan är inget som skulle offentliggöras. Motståndarsidan i Afghanistan förfogar redan över motsvarande sovjetiska vapen. "Utvecklat" läser jag som fått tillgång till. Att motståndarsidan skulle ha tillgång till den metallurgiska kunskap och de resurser som krävs för att framställa pansarbrytande ammunition är högst otroligt. Jämför gärna med dokumentären "Bland talibanerna" där man hela tiden talar om stridsvagnar, vilket är ganska tydligt att det vilket militärt fordon som helst. Underskatta heller aldrig motståndarsidans förmåga till psy-ops genom media. Det är lätt att se dem som oerhört enkla människor, men bara en sådan sak som att man ständigt byter sim-kort bör få många att vakna.

Varför säger Christianssons medarbetare att det var de första talibaner personen sett på flera år? Orsaken står nog att finna i att media för enkelhetens skulle rapporterar alla upprorsmän som talibaner. Det blir enklast så. Det blir också tydligt när Christianssons kontaktman talar om olika gäng som han inte har kontroll över. Riktiga talibaner har inte varit så frekventa i de norra delarna och det kan faktiskt vara så att Christiansson faktiskt råkat på en riktig taliban.