tisdag 2 oktober 2012

Gränsjägarna först med ny värnplikt

Sedan denna presentation av gränsjägarna gjordes har man bytt ut sina Ak 4 (AG-3) mot HK416.

Som denna blogg igår kunde berätta väljer Norge att satsa mer på värnplikt. Det förband som först får testa den nya värnplikten är GSV, intill ryska gränsen, där Norges gränsjägare utbildas.

Det var just gränsjägarna som 1968 var med om en väldigt dramatisk gränsincident som var nedtystad ända till 2008. SMB har sålt den hittills enda boken på svenska om denna händelse, Isfront, och jag vill starkt rekommendera den. Tyvärr är boken helt slutsåld, även på förlaget. Men jag kommer att ta upp händelsen mer i detalj i nästa, reviderade upplaga av Elitförband i Norden.

Apropå Norge är månadens förmånsfilm inom SMB, "Kvalificerat hemligt" en norsk film som jag personligen agerat för att den borde erbjudas på svenska. Den är helt enkelt superintressant om man är intresserad av SS, SOE och Norge. Den berättar oerhört gripande och skickligt om Norges mest fruktade quisling. Denne quisling var inte Vidkun Quisling utan Karl Marthinsen.

En annan bok i månadens Pennan & Svärdet (SMB-tidningen) är Kalla kriget, utgiven i somras och skriven av bland annat undertecknad. I den kan man läsa en del nytt om Sovjetunionens, Sveriges och Östtysklands krigsplanläggning under det klassiska kalla kriget. Men boken gör inte halt vid murens fall utan tittar även på den nutida rivaliteten mellan Ryssland och Nato.

Apropå mina egna böcker kommer här ett komplement till Tyskar och allierade i Sverige. Härom veckan fick Sverige ett nytt allierat minnesmärke. Den 22 september invigdes en minnessten i Byringe, där ett interneringsläger för personal ur sovjetiska flottan låg 1941-44. Det är på nio mils avstånd från Stockholm i Länna kommun. Totalt 164 sovjetiska sjömän bodde där i 20 lägerhyddor. Bredvid minnesstenen har det nu till slut satts upp en skylt som berättar hur det kom sig att dessa sovjetiska sjömän hamnade i Sverige. Rysk statsradio har på svenska uppmärksammat detta och Eskilstuna-Kuriren har en bild av den siste av de 164 sjömännen som ännu lever.

måndag 1 oktober 2012

Nya signaler och Finlands rekorddyra inköp

Enligt öppna ryska källor var det i förra veckan militärövningar i svenskt närområde omfattande över 13 000 soldater. I detta ryska TV-inslag från 27 september ses en landstigningsövning nära Norge.

Att den militära upprustningen i svenskt närområde redan påverkar Sverige bekräftades i förra veckan genom unika svenska militära uttalanden. Men att Finland nu investerar i ett rekorddyrt flygplan och Norge vill satsa mer på värnplikt är ännu inte rapporterat av svenska medier

Det är inte varje dag chefen för den svenska militära underrättelsetjänsten går ut i pressen och meddelar att signalspaningen mot Sverige "ökar år från år" och exemplifierar hur främmande makt testar den svenska incidentberedskapen.

Ett fenomen i förra veckan som inte heller förekommit sedan Sovjetunionens dagar var den mobiliseringsövning i ryska Karelen, alltså nära Finland, som utfördes men ännu inte rapporterats av någon svensk nyhetsredaktion. Den var inte enorm för ryska förhållanden, den omfattade 4000 soldater. Men det att en sådan mängd reservister nära Finland inkallas var nytt och övningen genomfördes samtidigt som en övning nära Norge där över 7000 soldater deltog. I den ryska TV-sändningen om övningen nära Norge (se ovan) tar en av de intervjuade officerarna upp att övningen innefattade för området nya moment, som nedskjutning av en främmande makts kryssningsrobotar.

Sammanlagt omfattade förra veckans ryska militärövningar i norr alltså över 13 000 soldater enligt ryska mediauppgifter. Det sammanlagda antalet deltagande stridsfordon, flygplan och helikoptrar är ännu oklart men som framgår av TV-inslagen övade man med alla sorters konventionella vapensystem samt atomubåtar. Detta delvis samtidigt som militärövningen Kavkaz 2012 pågick i södra Ryssland, som omfattade 7000 soldater.

Svenska redaktioner har hittills även missat att rapportera att Finland med nya teknikinköp vill få bättre koll på utvecklingen i närområdet. Det senaste finska flygplanet lär faktiskt bli Finlands hittills dyraste militära flygplan. Dess uppgift blir just det som chefen för den svenska militära underrättelsetjänsten särskilt tog upp: signalspaning.

Apropå flyg avser Ryssland under 2013 basera MiG-31 (världens snabbaste jaktflygplan) på arktiska Novaja Zemlja och Norge inför nu på försök 6 månaders längre grundutbildning för värnpliktiga. Om försöket faller väl ut får alla norska värnpliktiga göra 18 månaders grundutbildning. Idag är standardlängden 12 månader.

Se även Wiseman ang. det ökande intresset för hur pass snabb den svenska incidentberedskapen är.

torsdag 20 september 2012

Ny actionrulle med Putin och Makarov

Några höjdpunkter från årets hittills största ryska militärövning.

Kustlandstigning, luftlandsättning, pansaranfall och rejält med explosioner. Övningen Kavkaz 2012 inkluderade i princip allt man kunde önska sig.

Var övningen hälften så bra som filmklippet ovan får man väl gratulera. Snyggt med kamerorna utanpå stridsfordonen som kör ner i vattnet. Missa inte momentet efter 7:20, det ser lite farligt ut. Stilig logga förresten.

onsdag 19 september 2012

Nytt Arktis kommer med stormsteg

Inte sedan 1979 har så lite is uppmätts som nu. Filmen visar istäcket 2012 från januari till september.

Det arktiska sommaristäcket är nu det minsta som uppmätts sen satellitmätningarna startade 1979 och världens tre mäktigaste staters intresse för Arktis ökar nu ytterligare.

Det har de senaste dagarna kommit flera starka signaler om ökat geopolitiskt och säkerhetspolitiskt intresse för Arktis från såväl USA och Kina som Ryssland. Tyvärr hänger svenska medier inte riktigt med i denna omställning fast den redan inom loppet av de allra närmaste åren kan förändra vår egen vardag. Om du tycker att denna utveckling är viktig att känna till, dela gärna detta inlägg genom Facebook (en knapp för det finns ovan) eller genom att tipsa via e-post.

tisdag 18 september 2012

Attacken mot flygbasen

Stratfors färska analys av attacken mot flygbasen Bastion i Afghanistan.

Attacken i fredags mot flygbasen Bastion hade onekligen vissa likheter med de räder som specialförbanden SAS och LRDG utförde mot Luftwaffe-baser i Nordafrika under andra världskriget.

Med hjälp av bra spaning, planering, snabbhet och motståndaruniformer lyckades talibaner alltså åstadkomma den största amerikanska flygförlusten under en dag sedan Vietnamkrigets dagar. Det framkom just på David Cenciottis flygblogg att även förbandschefen finns bland de stupade, liksom flera andra detaljer.

Genom en historisk ironi fanns soldater ur brittiska SAS på plats, för att skydda prins Harry, vilket de fokuserade på. De som stred mot angriparna tillhörde RAF:s marktrupper, USMC och brandkåren.

måndag 17 september 2012

Sverige tar "oerhörd risk" med trasigt försvar

Professor Lars Calmfors tog ifjol bladet från munnen rejält i ekonomiska frågor, se klippet. Idag underkände han Sveriges försvar.

Både bland försvarsvänner och en hel del ointresserade lär dagens artikel om nya hotbilder mot Sverige och Expressens artikel om Mikael Holmströms text bli en snackis.

Men årets nog hittills viktigaste citat för svensk försvarsdebatt finns i en annan dagsfärsk artikel, i SvD:s ekonomibilaga, i vilken Lars Calmfors intervjuas. Mannen är inte bara professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, han är ordförande i regeringens eget finanspolitiska råd. Och vad sade då Calmfors? Han hade inte fått någon fråga om försvaret men svarade dock så här:

"På sikt vore det bra om Sverige hade ett försvar. Jag ser det som att man långsiktigt tar en oerhörd risk om man inte har ett försvar som fungerar, och det har vi inte idag. (citatet står i kolumnen med rubriken "Önskelistan")

Jag ska villigt erkänna att den alltid läsvärda signaturen "Peter Hammarberg" var först med att ta upp Calmfors-citatet, tidigare imorse. Sluta aldrig blogga, herr "Hammarberg".

fredag 14 september 2012

Amfibiekårens nedläggning eller återkomst?

Efter beskedet om ryska arktiska brigader började man i Norge skapa en "arktisk insatsstyrka" med KJK, Norges kustjägare, i spetsen.

ÖB flaggade under sommaren om en möjlig massiv förbandsnedläggning och Wiseman tog nyligen upp att om inte hela marinen ryker så är faran inte över för amfibiekåren. För den norska motsvarigheten är läget tvärtom.

Senast igår påminde den norska regeringen om att man vill stärka försvaret i Nordnorge och man satsar på att bygga upp en "arktisk insatsstyrka", en sorts motsvarighet till de ryska arktiska brigaderna med "kustjägarkommandot på Trondenes i förarsätet". Kustjägarkommandot, KJK, är Norges motsvarighet till amfibiekåren i Sverige. Trondenes ligger utanför Harstad, ovanför polcirkeln.

Medan framtiden för amfibiekåren, sedan 2005 bestående av en enda bataljon, är oviss satsas det alltså på de norska kollegorna.

För den som följt med i svensk försvarsdebatt de senaste dagarna kan det verka som om läget enbart ser mörkt ut men samtidigt kommer signaler om förändringar i svenskt synsätt på utvecklingen i närområdet. Härom veckan blev en analys av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) offentlig i vilken det bland annat heter: "I vårt närområde har samtidigt användandet av diplomatiska påtryckningar där militära maktmedel finns i bakgrunden blivit mer utbrett". Lite senare skriver FOI-analytikerna ovanligt kritiskt "Det ställer högre krav än tidigare på svensk förmåga att använda sina nationella verktyg, där försvars-, säkerhets- och utrikespolitik står i samklang. Klarar inte Sverige detta är risken att Sverige uppfattas som ett underskottsområde för regional säkerhet."

Sker då någon förändring på det försvarspolitiska planet? Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) redovisade tidigare i år en ny syn på utvecklingen i närområdet. Från Mats Johansson, en av moderaterna i riksdagen, kom ett utspel på DN Debatt härom veckan.

För nytillkomna läsare kan tilläggas att den norska regeringen höjde försvarsanslaget med sju procent i vintras och i juni beslutade sig för den största investeringen i armén genom tiderna.

Antalet ryska amfibiebataljoner (marininfanteri) baserade vid Östersjön är enligt öppna källor fem. Vid Barents hav nio. Därtill mindre enheter. Rysslands marininfanteri har till skillnad från nordiska motsvarigheter en hel del pansar och skall enligt ryska öppna källor vara helt ombeväpnade 2015.