onsdag 2 mars 2011

Svenska krigsdödade fler än väntat

De sammanlagda svenska krigsförlusterna - dödade i både svensk och utländsk tjänst mellan 1939 och 1945 - presenteras i nya numret av Vetenskap & Historia (nr 3/2011).

Varför har ingen gjort det tidigare? Vad? Lagt ihop förlusterna i handelsflottan, försvaret, fiskeflottan, civila krigsoffer och svenska medborgare som stupade i utländska uniformer.

Jag har inget bra svar på den frågan. Kan inte ens förklara varför jag själv inte gjort det tidigare.

En stor del av underlaget finns i min och Lennart Westbergs bok Svenskar i krig. Men av någon anledning hade vi inte lagt ihop samtliga kategorier - för att till exempel se hur de totala förlusterna var jämfört med våra närmaste grannars. Svaret kom att förvåna mig själv.

Vad gäller de olika kategoriernas dödstal är de i vissa fall högre än siffrorna i Svenskar i krig. Detta beror på att flera dödade svenskar i t ex fransk, norsk och amerikansk tjänst har tillkommit under senare tid.

Jag är tacksam mot Vetenskap & Historias chefredaktör Lars Björkvall som inspirerade mig att skriva artikeln.

Tyvärr blev det även korrekturfel. Förhoppningsvis stör de mest mig. Som att de drygt 2 400 dödade i svensk tjänst och 900 i utländsk på ett ställe blivit 3 200 (de exakta siffrorna är 2357 respektive 859 = 3 216 dödade, men eftersom den senare siffran fortsätter att revideras uppåt ligger 3 300 närmare verkligheten). Eller att "88 civila sjömän" ändrats till "88 svenskar". När jag skickade in stod det: "88 civila sjömän och 8 militärer".

En bok vill jag särskilt framhålla som viktig för den som söker vidare läsning: Richard Areschougs Dödlig resa (2008). Detta eftersom merparten av de svenska dödsoffren för utländska (mest tyska) ubåtar och flygplan (enbart tyska) var på handelsfartyg.

Apropå sjöhistoria vill jag passa på att tipsa om Sjöhistoriska samfundets nya webbsida.

4 kommentarer:

brezjnev sa...

Sen kan man tänka på alla de svenskspråkiga truppförbanden i Finland. T.ex. ryckte 1939 21.000-22.000 man in i svenskspråkiga truppförband. Under Vinterkriget fanns bl.a. följande svenskspråkiga förband (ca 1000 svenskspråkiga tjänstgjorde i finska förband):

* 1:a brigadens II Bataljon.
* Cykelbataljonen 8
* Infanteriregemente 22, efter namnändring från början av år 1940 Infanteriregemente 9
* Infanteriregemente 10
*De Tunga Sektionerna 1-4, senare också 5-6 samt ett avdelt Batteri
*De Avdelta Bataljonerna 18-20
* III Bataljonen inom Infanteriregemente 61
* De Avdelta Bataljonerna 18-20
* Kustartilleriets Hangö-avsnitt, Ryssänkari underavsnitt inom Helsingfors avsnitt och en del av Åbo, Pellinge och Vasa avsnitt.

Under Fortsättningskriget existerade svensktalande infanteri-regementen som IR61, IR13, IR24, IR55, 4 och 7 kustbrigaderna var delvis svenskspråkiga, flera tunga artillerienheter och avdelta bataljoner var svenskspråkiga samt fästningssektioner med mera.

T.ex. IR61 fick tunga förluster i samband med Tali-Ihantala. II Bataljon från IR13 deltog också i striderna vid Tali och led svåra förluster.

Anonym sa...

Ingen som har någon aning om hur man hittar svenska krigsdöda i tysk tjänst, typ handelsflotta eller i kriegsmarine. Har en mormors bror som försvann/saknas eller dog i 'tysk tjänst' under WWII.

Lars Gyllenhaal sa...

Första sajten är www.volksbund.de för info om gravplats. Vill man ha personalpapper vänder man sig till Deutsche Dienststelle.

Berätta gärna mer här sen, eller maila mig.

Mvh,

Lars

Anonym sa...

Tack för länken, sökningen gav ingen träff så jag skickade en fråga innehållande mer information till dom. Det har talats 'tyst' om denna person som skall ha tjänstgjort till sjöss som 'kock' och försvunnit/dött i 'tysk' tjänst i alternativt handelsflottan eller dess sjöstridskrafter. Konstigt val av en person från Norrbottens inland.