Vanliga medier bevakar någorlunda de spända situationerna i Ukraina och på den koreanska halvön. Men jag frågar mig om de gör sitt jobb vad gäller läget på Balkan och vänder mig nu därför till er läsare som till skillnad från mig har tjänstgjort på Balkan.
Går Balkan mot krig igen? Det var inte så länge sedan jag tog upp den i mitt tycke mest läsvärda boken från 2016, som handlar om just Balkankrig. Med tanke på de många svenskar som likt Magnus Ernström har tjänstgjort där nere plus alla med släktband, skulle man väl kunna tycka att svensk mediebevakning av Balkans säkerhetspolitiska läge skulle vara rätt gedigen. Även om medierna tagit upp den folkomröstning om Republika Srpskas dag som rivit upp gamla sår, liksom tåget till Kosovo i serbiska flaggans färger och "Kosovo är Serbien" på 21 olika språk, så känns det som att bevakningen har luckor. Exempelvis att Srpska inte bara fått Kremls politiska stöd utan även utbildning av polisiära specialförband.
Lägger man ihop den politiska utvecklingen i Bosnien med Kremls polisiära och militära aktiviteter på flera ställen på Balkan, plus rysk modernisering av Serbiens pansar och flyg... samt en ökande upprustning bland flera folkgrupper på Balkan... därtill president Trumps oförmåga att skapa förtroende och lugn... EU:s oförmåga att locka till mer samarbete i regionen... ja, det kan väl inte resultera i någon direkt ljus prognos. Men, hur ser ni som har tjänstgjort på Balkan på det nuvarande läget?
4 kommentarer:
Svaret på vad framtiden har i beredskap för Balkan är lika omöjligt att ge som svaret på om Jesus verkligen har funnits. Som vanligt så har omvärlden intet lärt av historien på Balkan. EU är lika handlingsförlamat som vanligt då man tror att tiden läker alla sår, och det gör dom, men inte på Balkan. Jag brukar säga att minst 2 generationer måste dö ut först, sen kanske, kanske det går att fortsätta framåt. Så länge EU fortsätter att sätta sina pengar på samma spelare som var aktiva under 90-talet så kommer inget att förändras.
I Serbien så är det ett fortsatt kriminellt statsskick som sköts av samma gäng som vanligt, ett EU medlemskap hägrar med massiva bidrag att plundra om man sitter vid rätt bord. Förutom det så har men flest militärt utbyte med USA-NATO.
EU delegationer var och varannan dag som älskar att få åka med poliseskort genom Belgrad, händer inte i väst Europa. På Balkan får dom vara VIP hela veckan.
Kan Montenegro bli "rumsrenare" vid ett NATO medlemskap? Nja, mycket pengar i omlopp blir en magnet för ännu mer kriminalitet, korruption etc.
I BiH så för man staten vidare steg för steg, ibland bakåt, via EU-bidrag och krediter från IMF etc. Så fort man får en utbetalning så fortsätter nationalismen. I RS har man grundligt räknat fel på att Trump på något vis skulle "hjälpa" dom på traven att åstadkomma det man försökte med 1992-1995. När Dodik insåg att Obama inte tänkte hjälpa honom så vände han kappan och sprang till Putin för hjälp.
Kroaterna i BiH vädrar ny luft i deras kamp om att få ingå i Kroatien, så länge ingen från EU/USA talar klarspråk så kommer detta att fortsätta, gäller hela regionen för den delen.
Ta bl.a bort deras externa finansiering så kommer dom snart att rätta in sig i ledet.
Makedonien är en soppa utan dess like.
Det är samma sak so gäller i hela s.k utvidgade Balkan med Bulgarien, Rumänien och Grekland. EU och världen måste ställa krav, lagar MÅSTE respekteras och följas av alla. Domstolar och polis MÅSTE vara oberoende, ser man minsta tecken på motsatsen så dras bidragen in (dom lever alla på bidrag) osv osv.
Mycket av det man ser idag är ett spel för galleriet, Serbien får lite materiel från Ryssland, bra moralboost för befolkningen. Samma befolkning som ser hur Kroatien, på ytan, har gått framåt, lönerna har ökat etc.
En passiv omvärld kommer inte att leda till något gott. Däremot en omvärld som ställer krav, ger belöningar för uppnådda mål, integration etc kan ha en smal chans att lyckas.
Vällovligt Lars att du uppmärksammar Balkan som nästa möjliga krigsarena.
Sorgligt men sant.
Till alla redan nämnda risker kan också adderas regeringskrisen i Makedonien och misslyckade ryska kuppförsöket i Montenegro.
Enligt min mening är -tyvärr - Dayton avtalet, lite roten till det onda. Fredsavtalet från 1995 är mer ett stilleståndsavtal än ett fredsavtal.
Bosnienserberna som under fyra års krig lyckades ockupera 70 procent av Bosniens yta, fick i praktiken också behålla detsamma. Etnisk rensning lönade sig.
Idag är det nästan inga bosniaker som vågat sig tillbaka till sina gamla byar som nu finns på serbiskt område.
Därtill den infernaliskt dåliga och komplicerade konstitutionen med periodiskt korsregerande mellan folkgrupper som omöjliggör en fungerande stat.
Gamla etniska strukturer utan framtidstro permanentar ett djupt splittrat land.
I norr finns de stabila och EU-integrerade Slovenien och Kroatien. I öster det efter Milosevic låsta och ryssvänliga Serbien och i söder, de fattiga och utsatta Kosovo och Makedonien.
Fattigdom, etnisk polemik, utlandspåverkan och allmän korruption. Riskerna är många.
Skulle detta spilla över i rena stridigheter är omvärldens intresse och beredskap att hjälpa och avvärja obefintlig. Europa är till synes utmattat av flyktingströmmar, EU-osäkerheter och en ambivalens mot Ryssland. Nyckfullheten från USA:s nya administration talar inte heller till Balkans fördel.
Möjligen om en våldsutveckling på Balkan tydligt kan kopplas till rysk inblandning. Då finns det en möjlighet att omvärlden är beredd att agera. Kanske mindre för freden på Balkan, utan mer för att stoppa Putin.
Tråkig läsning?
Ja tyvärr.
Peter Larsson
Fd diversearbetare inom säkerhetspolitiken, bl a BA01
Bra kommentarer ovan. Anonym ovan har klart en poäng i att minst två generationer måste dö ut innan det går att ens närma sig något liknande ordning på Balkan. Tyvärr verkar även många av de unga också fastnat i urgamla etniskt färgare hjulspår även om undantag existerar. Såren och känslan av "andra sidan" blir orättvist favoriserad är fortfarande stark nästan oavsett vem man pratar med. Detta tillsammans med att EU mfl måste börja hantera situationen och reda ut knutarna mellan exvis Grekland och Makedonien plus att Ryssar och Turkar måste sluta lägga sig i (vilket inte kommer ske). Med andra ord inte det minsta hoppfullt i nära och på medellång sikt och befolkningarna där nere väntar själva på nästa storkrig där det ska "rensas ut".
Jens Holgersson
Ingift och befinner mig i området någon månad per år.
Tack alla tre för er feedback. Vad framtiden kommer att innebära är ju omöjligt att slå fast, anonyme (förste) skribenten. Det går dock rätt bra att komma fram till vilka styrkeförhållanden och relationer som råder, vilket kan ge sannolika scenarion. Ni har alla tre nu bidragit med intressant input för att försöka urskilja scenarion. Vad gäller Jesu existens finns det, särskilt jämfört med samtida personer, många belägg. Mvh, Lars
Skicka en kommentar