Finska soldater under det krig som Stalin inledde den 30 november 1939.
Den 30 november 1939 angreps Finland av världens största stat. Denna stat, Sovjetunionen, hade även världens största krigsmakt - som var världens mest mekaniserade. Finland hade vid tillfället bara 45 stridsvagnar, varav de flesta var från första världskriget.
Stalin gjorde klart vad striden handlade om genom att sätta upp en egen "folkregering" för Finland under Otto Ville Kuusinen. "Folkregeringen" presenterades för världen dagen efter att Sovjet startat angreppet och för att inte de finska soldaterna skulle missa nyheten så släppte sovjetiska flygplan ner flygblad med budskapet över finska förband. Detta drag fick dock motsatt effekt, liksom den sovjetiska lögnen om att Finland skulle ha inlett kriget. Försvarsviljan i Finland nådde nya höjder.
Viss militär hjälp till Finland kom från Sverige, Frankrike och Storbritannien. Inte minst svenska frivilliga och en betydande del av det dåvarande svenska militära flygbeståndet. Men det var dock ett begränsat stöd. Väsentligt var att finländarna själva slöt upp fullständigt i försvaret av sitt land och bet ifrån sig mycket mer än väntat. Detta i kombination med sovjetisk hybris och flera i vinterstrid oövade sovjetförband resulterade i att Stalin såg sig tvungen att "glömma" sin finska "folkregering". Sovjet började åter förhandla med den verkliga finska regeringen. Resultatet blev att delar av Finland inlemmades i Sovjet men huvuddelen av landet förblev fritt. Var det ett mirakel att Finland överlevde Stalins vinterkrig? Kanske det, men i så fall ett mirakel som stod på en stenhård och folklig vilja.
Vinterkriget är välkänt i Sverige men inte i lika hög grad det som hände i Finland sommaren 1944, som ibland kallas "miraklet vid Ihantala". Det är om detta slag - som faktiskt är Nordens största fältslag - som den nya boken Tali-Ihantala handlar, just utgiven på svenska (den kom på finska ifjol) av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB). Det är en bok av en av Finlands mest framstående moderna militärhistoriker, Mika Kulju. Jag hade förmånen att härom veckan få hälsa på honom i hans hem i Torneå, bara några stenkast från Sverige. Passande nog åt vi lunch på den rustika restaurangen Kerho, som under 1944 hyste en finsk stab. Efter det fick jag se det nyligen totalrenoverade Tornedalens museum, som givetvis har några montrar om både första och andra världskriget eftersom Torneå blev särskilt påverkat av värlskrigen. Men där finns även mycket annat sevärt från långt, långt bakåt i tiden. Jag kommer inom kort att på min öppna Facebooksida att lägga ut en serie bilder från det museibesöket.
Förutom Tali-Ihantala finns det en till bok i nya numret av SMB:s Pennan & Svärdet som jag starkt vill rekommendera, Konspirationsteorierna och verkligheten av Erik Åsard. Detta är en synnerligen aktuell bok på grund av de många konspirationsteorier som populariserats på senare år, inte minst genom internet. Erik Åsards bok är en saklig men läsvänlig och högintressant genomgång av exempelvis mordet på John F. Kennedy och terrorattackerna den 11 september 2001.
2 kommentarer:
Orsakerna till att Stalin kände för att dra sig ut ur Vinterkriget är nog inte så enkla som ovan anges. Förklaringen ovan utgår från den traditionella mytiska bilden av den s.k. vinterkrigsandan. Nyare forskning har visat att Stalin bl.a. hade börjat oroa sig för att Frankrike och Storbritannien inte endast planerade en militär expedition till Finland via Norge och Sverige, utan även en operation mot oljefälten i Kaukasus. Huruvida dessa planer var verkliga och förverklingsbara är osäkert, men de inverkade på Stalins intresse att, åtminstone tillfälligt, få slut på kriget mot Finland. Det torde inte råda någon tvekan om att Röda armén hade haft både kraft och kunskap att under våren krossa den slitna finska försvarsmakten. Det blev dock (lyckligtvis) ogjort. / Roland Karlsson (lärare i historia, Finland)
Tack för din feedback. Brittiskt och franskt agerande inverkade säkert på Stalins beslut, men jag menar att om det inte varit för att finska försvaret stod fast så hade inte brittiska och franska planer kunnat bli relevanta. Det relativt framgångsrika finska försvaret var en förutsättning. Mer om de brittiska och franska planerna i ett påbörjat manus av mig som kanske blir bok om 2-3 år.
Mvh, Lars
Skicka en kommentar