Så här såg det ut för två år sedan när Tysklands "sista" värnpliktiga visades upp, men nu blåser nya vindar.
Förbundskansler Angela Merkels parti CDU överväger nu att låta återinföra den värnplikt som avskaffades så sent som 2011. Dessa uppgifter publiceras idag i ett av Tysklands ledande nyhetsmagasin, Focus.
Bakgrunden är bland annat att det i förra veckan publicerades nattsvarta siffror om det tyska yrkesförsvaret, en tidigare hög chef i tyska försvarsdepartementet betecknade det till och med som havererat. I Sverige har dessa uppgifter ännu vare sig publicerats eller kommenterats, liksom fallet är med uppgifterna om Norges utökade värnplikt.
Det bör slutligen påpekas att de amerikanska stridsvagnar i Tyskland som syns i klippet ovan också blev historia i mars i år. Då lämnade som bekant (?) den sista amerikanska stridsvagnen tysk mark.
Stort tack för tipset om Focus-artikeln, Rolf!
8 kommentarer:
synnerligen intressant länk Lars.
Ett mkt värdefullt bidrag i diskussionen här hemma definitivt.
Kn nJan-Olov Holm
Det är viktigt att komma ihåg att ett återinförande, och reflektion därom, måste förklaras noggrant. Det är sant att Norge ökar värnpliktskullarnas storlek och att Tyskland har rekryteringsproblem. Dock avser detta bara armé-, logistik- och ledningsförband. I flyget och i flottan har dessa två länder inga värnpliktiga resp. inga rekryteringsproblem. I Sverige skulle det vara ytterst relevant att återinföra värnplikten i de förband som till vardags inte upprätthåller någon större beredskap. Att göra som i Norge och begränsa sig till att ha 1 begränsad bataljon (Telemark) anställd i armén samt anställda soldater och sjömän i flyg och flotta ter sig klokt.
Även "värnpliktens högborg" dvs Finland har ett litet inslag av yrkessoldater bland dess specialjägare. Fallskärmsjägarna är värnpliktsbaserade medan specialjägarna är helt professionella. M a o innebär värnpliktsbasering inte att man inte kan ha vissa förband med yrkessoldater, där det är den optimala personallösningen.
Mvh,
Lars
Jo, men: det artikeln talar om är den "frivilliga tjänstgöring"; en dum kompromiss som infördes efter att Tyskland avskaffat värnplikten.
Med denna "FWD (Freiwillige WehrDienst)" har man stora problem. För få som söker och eftersom tiden är frivillig (upp till 23 månader) är de flesta inne så kort tid att de inte kan användas för t.ex. utlandsinsatser. De flesta FWD blir motsv. malajer.
Det är alltså inte rekryteringen till anställda soldater i Bundeswehr som är problemet eller det som artikeln handlar om, utan att FWD-konceptet inte avlastar de anställda soldaterna.
Huvudsyftet med det anställda försvaret var att med kontinuerligt tjänstgörande bemanna förband med uppgifter syftande till att upprätthålla Sveriges territoriella integritet. Yrkesförsvaret skulle betjäna flygförband, marinförband, staber, specialförband och luftvärn.De tidvis tjänstgörande, en sorts reformerad värnplikt, skulle bemanna markstridsförbanden. Dessa förband avsågs endast tränas till en godtagbar nivå för att sedan beredskapssättas, vidmakthållandetränas och insatstränas mot högre beredskap över en längre period. Uppkastet till den arméorganisation som vi ser idag blev tyvärr en yrkesarmé med en alldeles för stor del kontinuerligt anställda. Denna koloss på lerfötter hotar idag att stjälpa hela reformen vilket sätter det tyska utspelet i ett helt annat ljus.
Vilka slutsatser om det svenska försvarets problem kan man dra ur den tyska problematiken med ett koncept (FWD) som vi inte har?
Det koncept som är "gescheitert" (havererat) i artikeln är FWD, inte yrkesförsvaret. Min point är att man dragit helt fel slutsats ur artikeln och att den inte ger några svar på vad som är det svenska försvarets problem idag.
Andelen tidvis visavi kontinuerligt anställda har t.ex. ingen motsvarighet i Bundeswehr.
Hej DaS,
Du har rätt i att Bundeswehr inte är ett renodlat yrkesförsvar. Inte ens USA:s är väl det heller med tanke på alla National Guards som fått större roll på senare år. Men fundamentet är dock inte längre värnplikt. Hur tycker du att man helt kort borde beteckna Bundeswehr?
Mvh,
Lars
Hej Lars,
får se om det blir kort...
Jag skulle nog vilja beteckna Bundeswehr (Bw) som huvudsakligen ett stående yrkesförsvar. 90% är yrkessoldater, 10% är "Freiwillige Wehrdienstler".
Ett system med reservistförband, som /T-förband i Sverige, US National Guard eller British Territorial Army saknas helt i Tyskland (men utreds).
Fundamentet i Bw är tidssoldaterna - dit även officerarna hör! En officer börjar med ett 12-13 årskontrakt och efter utbildning, plutonchefs- och kompanichefsbefattning kan han/hon vid cirka 30 års ålder ansöka om att få bli Berufssoldat med tillsvidareanställning. Antalet B.S minskas till förmån för längre kontaktstider för Zeitsoldaten.
Likheterna med Sverige är att länderna samtidigt och under angivande av ungefär samma skäl lade värnplikten åt sidan.
Sveriges nya organisation blev ett yrkesförsvar men med, ffa i Armén, kontinuerligt tjg soldater resp. tidvis tjg. Detta har ingen motsvarighet i Tyskland, där alla förband är stående och alla är kontinuerligt tjg (jag bortser här i båda ländernas fall från mobiliseringsorganisationen vid invasionsförsvar)
Bundeswehr består därför av:
Berufssoldat (BS), som är anställd till pension.
Zeitsoldat (SaZ) som har kontrakt på allt från två-20 år: dessa är kontinuerligt tjänstgörande. Meniga och underbefäl "GSS" kan bara vara SaZ.
Freiwilliger Wehrdienst-soldater: frivillig värnpliktig som tjänstgör 7-23 månader, med vplersättning 20 E/dag etc.
Den sista kategorin menar jag är en politisk utopisk kompromiss. Man trodde 25000 FWD skulle avlasta yrkessoldaterna i t.ex. utlandsinsatser. Men problemen var två: få sökte (50% vakanser) och de som sökte valde ofta så kort tjänstgöringstid att de inte kunde utbildas för stridstjänst och inte användas i utlandstjänst samtidigt som de tog upp en plats i personalramarna där man inte kunde anställa en SaZ! Ett fiasko alltså. Antalet FWD skrivs också ned kraftigt i nästa personalram.
Blev inte kort, men svaret fanns där i början...
Skicka en kommentar