"50 minus kräver sin man"

Natos nuvarande generalsekreterare underströk värdet av Danmarks arktiska specialförband när han som dansk statsminister praktiserade vid ett av förbandets patruller. Detta klipp kompletterar "Kampen om Arktis".

Missade du första delen av serien "Kampen om Arktis" i SVT kan du nu se första delen på SVT Play ett tag framöver och det blir även repriser. Serien är utomordentligt välgjord och upplysande men har två defekter som jag här tänker ta upp.

1. Påståendet "Nu ökar alla berörda länder sin närvaro i området" är som de flesta svenska läsare av denna blogg vet inte överensstämmande med verkligheten vad gäller Sverige. Tvärtom avvecklar just nu Norrbottens regemente enligt order två kompanier, regementets sista ingenjörkompanier.

2. Serien fokuserar starkt på Norge och tar inte upp särskilt många svenska eller danska aspekter. Men detta är också rätt förståeligt eftersom serien är norskproducerad och från ifjol, då Sverige ännu inte tagit över ordförandeskapet i Arktiska rådet.

I första avsnittet av "Kampen om Arktis" kan man skymta det kanadensiska "ödemarkshemvärnet" Canadian Rangers som hastigast. Deras beväpning är ännu av Mausertyp eller för att vara exakt Lee-Enfieldgevär av modell första världskriget. Det är nästan samma bössa som man ännu har som huvudbeväpning inom det danska arktiska specialförbandet Sirius på Grönland. Inom Sirius har man danskmodifierade amerikanska Enfieldgevär.

Jag har ett kapitel om Sirius i min bok Elitförband i Norden och hänvisar till den för mer info inkl. källor. Men jag vill direkt ta upp varför man även i ett nordiskt specialförband väljer att ha "bara gamla gevär". Det går att använda automatvapen långt ovanför polcirkeln, ja till och med på Nordpolen. Men är tillförlitlighet det viktigaste kriteriet måste man välja vapen därefter. Så här står det i den danska boken Danske specialstyrker av Jacob Skaarenborg: "Erfarenheter visar att moderna automatvapen inte kan klara det barska klimatet" (min översättning). Vad författaren menar är dock inte att automatvapen skulle vara omöjliga att använda. Men på månadslånga fjärrpatrulluppdrag i ned till minus femtio kan automatvapnens tillförlitlighet inte mäta sig med gevärens.

De aktuella antagningskraven vid Sirius är intressant läsning. Det är endast män som kan komma ifråga för Sirius - därför är detta inläggs rubrik inte diskriminerande utan bara fakta... jag menar kalla fakta :-)

Den i TV-serien omnämnda, högexplosiva CIA-operationen i Arktis har jag bloggat om tidigare.

Nya och exklusiva artiklar om Sirius och Canadian Rangers kommer du att kunna läsa genom artikelserien MILITÄRT!.

Kanadas "enorma" övning i Arktis

SVT:s trailer för den norska serien "Kampen om Arktis" om den inledda kampen om energi och säkerhet i norr.

Nu på söndag 31 juli kl 20:00 inleds i SVT2 serien "Kampen om Arktis" som visades ifjol i Norge och som er bloggare har sett med stor behållning.

Jag kan starkt rekommendera dig att slå på teven nu på söndag kl 20:00, eller att se någon av repriserna - se seriens SVT-hemsida för all info.

Vad sker då just nu i denna kamp? Igår meddelade statliga RIA Novosti åter att sannolikheten är hög för att luftlandsättnigstrupper inkluderas i de kommande arktiska brigaderna (en skall börja sättas upp före årets slut).

Om några dagar inleds den årliga kanadensiska Nanook-övningen i Arktis som blir lite större än tidigare, det blir 1,000 deltagare i år. RIA Novosti beskriver dock övningen som "huge".

Här ett klipp från fjolårets Nanook, som börjar på franska men övergår till engelska:



Ett till klipp från ifjol med fokus på Canadian Rangers som alltså är ett slags ödemarkshemvärn med mycket gamla men också alltid pålitliga bössor (här mest Enfield-gevär):

Mer kvar av tyskarna i Sverige

Jag som trodde att allt var borta! Här är ingången till en av barackerna som tyskarna använde i Långträsk.

Gräv där du står, heter det. Nog tyckte jag att jag hade grävt rätt bra i min egen hemkommun, alltså Piteå. Men igår blev jag varse av en kunnig läsare att krigssjukhuset i Långträsk delvis finns kvar.

I Tyskar och allierade i Sverige berättar jag om krigssjukhuset i Långträsk - sex mil väster om Piteå - som 1940 vårdade en mängd tyska soldater från slaget om Narvik, bland annat fallskärmsjägare. Jag var efter ett besök i Långträsk 2001 säker på att inget fanns kvar av sjukhuset.

Men så, igår, blev jag varse att på själva platsen för krigssjukhuset är visserligen allt borta, men på två ställen utanför byn finns flyttade segment av sjukhuset kvar, i förvånansvärt bra skick. Här en till del, som tjänar som garage/förråd:

Skicket är förvånansvärt bra.

Säkert finns det ännu fler rester av både tyskar och allierade i Sverige som jag ännu inte känner till. Vad månde dyka upp härnäst?

Rapid Trident + rysk övning

Amerikanska luftburna trupper övar sen igår i Ukraina tillsammans med kollegor från en rad länder. Här har US Army en faktasida om övningen och här lägger man upp bilder från övningen. Nyligen eller fortfarande pågår en rysk marinövning på Krim, alltså inte långt ifrån den USA-ledda övningen. Osäker på den ryska övningens namn. Någon?

Vackraste operationen någonsin?

Om du tror att du vet allt om DDR och Berlinmuren så tror du nog fel - se senaste numret av Vetenskap & Historia.

I dagarna är det 50 år sen operationen "Ros" initierades, den 13 augusti blir det exakt 50 år sen operationen började ta fysisk form: Berlinmuren började då byggas. Flera nya rön om Sverige, DDR och Sovjet presenteras i senaste numret av Vetenskap & Historia.

Kan någon förresten komma på ett vackrare operationsnamn än "Ros" (i original: Rose)?

Skulle tro att även bloggens läsare som har stor kunskap om DDR och Sovjetunionen (Sovjetukraina) kommer att finna att Vetenskap & Historia nr 7/2011 är synnerligen läsvärt. Lite gläder jag mig dock åt att vissa uppgifter om DDR:s specialoperationer i väst inte finns med i tidningen. Jag har nämligen just skrivit om dessa i en specialskriven artikel för artikelserien MILITÄRT! som faktiskt är helt kostnadsfri att prenumerera på - serien finansieras genom att varje artikel avslutas med reklam för kvalitetsböcker.

För övrigt noterade jag i dagens DN att en svensk journalist (Emanuel Karlsten) till slut tagit upp att den norske massmördarens "fina" uniform är en del av hans påhitt. Han har varken förtjänat den eller några av de medaljer han smyckat sig själv med.

Breivik nära spränga krigshjälte

Norges högst dekorerade veteran Gunnar Sønsteby var nära att bli ett av massmördaren Anders Behring Breiviks offer. FOTO: Arnephoto

Norges mest dekorerade krigsveteran, Gunnar Sønsteby, var bara några minuter från explosionsområdet i Oslo i fredags, rapporterar norsk press.

Sønsteby var en vän till Sveriges mest legendariske krigsveteran i modern tid, Allan Mann. Därigenom kom jag att träffa Sønsteby och hade kontakt med honom i samband med min förra bok.

En god brittisk vän till mig var också i närheten av explosionen (han hade samma tur som Sønsteby). Min farfar föddes i Oslo och jag har flera härliga släktingar i staden. Under en tid bodde jag i Oslo och har alltid älskat stan sen dess. Med andra ord är jag skakad men förstår också att det jag känner inte går att mäta sig med den sorg och saknad som de direkt berörda känner - och kommer att känna under lång tid framöver.

Mitt i allt mörker som den fege massmördaren skapat fick jag igår ändå en bra känsla - av att se att även Länsstyrelsen i mitt hemlän, Norrbotten, igår lördag flaggade på halv stång för vårt grannland:
Norrbottens länsstyrelsebyggnad igår.

F.ö. tycker jag det är svagt av svenska medier att publicera bilden av Breivik i uniform utan att upplysa att både uniformen och medaljerna är en del av Breiviks drömvärld - han har satt ihop den där "fina" maskeraduniformen själv och dekorerat sig själv. Eller är det någon svensk tidning som har upplyst om dessa fakta?

Varulvar och ubåtar

Härifrån i september 1945 skickades rapporten om tyska varulvar vid svenska gränsen. Byggnaden kallas helt enkelt Vita huset och var även viktig för norska "polistrupper" 1945.

I min senaste bok skriver jag om tyska varulvar på eller rentav innanför den svenska gränsen hösten 1945. Härom veckan var jag inuti det tidigare polishuset i Karesuando, där polisrapporten om varulvsaktiviteten skrevs.

"Vita huset" är idag ett museum och hyser ett rum med lite föremål och foton från de norska "polistrupper" som våren 1945 präglade livet i Karesuando. Missa inte bilderna av hur de gått in i övergivna tyska ställningar på den finska sidan av gränsen. Tyvärr finns inte tid att på svenska berätta om allt intressant jag var med om under den senaste historiska sommaresan, men på min mer personliga blogg (på engelska) berättar jag mer och visar fler bilder.

På amfibisk hedersplats

Numera på 1. amfibieregementets hedersvägg. FOTO: S.M.

Bland det roligaste i jobbet som författare är att få se konsekvenser av det man skrivit. Läsarbrev med kommentarer och nya uppgifter är en trevlig konsekvens. Men ibland blir det mer oväntade saker som gör att man verkligen känner att man valt rätt jobb.

En läsare ur amfibiekåren av min och Lennart Westbergs gemensamma bok Svenskar i krig 1914-1945 blev så intresserad av ämnet att han vände sig till mig med ett önskemål: kunde jag bidra med fotografier av några av bokens svenskar som deltagit i skarpa landstigningsoperationer? Bilderna skulle sättas upp på hedersplats på 1. amfibieregementet.

Jag tände på alla cylindrar och svarade ja med tillägget att kanske även en speciell attackdykare från boken Elitförband i Norden kunde få vara med? Jodå, gärna det.

Nu är de alltså på plats, på 1. amfibieregementets vägg: den svenske främlingslegionären Assar Tano som deltog i landstigningsoperationen vid Narvik 1940; Allan Mann som deltog i samma operation och sannolikt även vid Dieppe 1942; Sivert Windh som var svensk civil sjöman men pga ett tyskt ubåtsangrepp gick iland på Omaha Beach 1944; Gösta Wollin som liksom Windh kom till Normandie som svensk frivillig i amerikansk uniform samt Jan Sundlöf som på flera sätt var verklighetens Coq Rouge/Carl Hamilton.

Hoppas nu att dessa viljestarka karaktärer kommer att inspirera en och annan betraktare.

En annan sak som nyligen glatt mig är ett samtal jag fick från doktoranden Tomas Gustafsson vid enheten för medicinens historia, Lunds universitet. Han berättade för mig hur Svenskar i krig använts som referensverk i ett forskningsprojekt om svensk sjukvård i krig. Missa inte heller denna sida från Gustafsson om Skandinaviska kåren i Sydafrika under Boerkriget.

Glesbefolkat men sexigt värre

"Hm, hur öppnar man en sån här stor konserv?" FOTO: US Navy

DN gjorde det härom dagen, nu gör även Ofog och SVT det. Vad? Fokuserar på det säkerhetspolitiska läget i Arktis.

Aktivister från hela Sverige och många andra länder har börjat anlända till Luleå för att delta i kampanjen "War Starts Here", som arrangeras av det antimilitaristiska nätverket Ofog. Egentligen startar "aktionslägret" först den 22 juli. Med tanke på detta och programmet kan man anta att det blir mycket Ofog i medierna de kommande dagarna.

Kampanjens internationella seminarium innehåller i år på flera ställen arktiskt innehåll.

Arktis och särskilt det säkerhetspolitiska läget i Arktis står även i centrum för den påkostade och verkligt högintressanta norska dokumentärserie i fyra delar som SVT börjar visa med start den 31 juli. Japp, det är samma norska serie som recenserades på denna blogg för några månader sen. I SVT heter serien "Kampen om Arktis".

F.ö. se Chefsingenjörens inlägg om Ofogs aktion mot ett militärhistoriskt föremål vid Umeås nedlagda infanteriregemente och en allvarligare diskussion under Annicka Engbloms (ledamot av försvarsutskottet) senaste blogginlägg.

Arktiska brigaderna på DN:s förstasida

Dagens DN har "arktiska brigader" som de första orden i dagens huvudstory, "Hård kamp om Arktis", och tar även upp flytten av Norges viktigaste högkvarter och förmåga norrut (inuti DN är rubriken istället: "Kampen hårdnar om Arktis rikedomar").

Några läsarkommentarer under artikeln gör mig riktigt besviken på läsförmågan hos vissa av DN:s läsare. De klagar över att de inte förstår hur Sverige skulle beröras av utvecklingen i Arktis. Ändå skriver DN om att Sverige sedan nyligen är ordförande i Arktiska rådet. Detta står dock i slutet av artikeln - det kanske var för mycket begärt att läsa till slutet?

En annan sak i slutet väcker min uppmärksamhet rejält: den tidigare franske premiärministerns dystra syn på Arktiska rådets (dvs. nu i hög grad Sveriges) ovilja att "vidröra de problem som finns".

Positivt dock att problematiken nu kommer upp till den mediala ytan (om än i sommarhettan då debatten är på sparlåga). SVT kommer enl uppgift också att ta tag i ämnet.

Den tyska divisionen genom Sverige

Idag är det på dagen 70 år sedan den tyska division som släpptes genom Sverige, "Engelbrechtdivisionen", fullbordade sin transitering. I helgen uppmärksammade SVT därför min nya bok, som innehåller den första bildserien från händelsen. Inslaget i Rapport var en förkortad version, de två inslag som jag här länkar till innehåller alltså mer än vad som sändes.



Man kan särskilt notera att det helt i slutet av det första inslaget och i det andra inslaget finns rörliga bilder av general Engelbrecht i Sverige. Mycket värdefulla filmrutor som jag nu minns att jag sett för många år sen i någon dokumentärfilm, kanske var det på 80-talet? Önskar att jag kommit ihåg dem då jag skrev Tyskar och allierade i Sverige, då hade jag låtit göra stillbilder av några av dem. SVT:s Thomas Tynander är den som fann denna film och det var även han som med fotograf for till Tyskland för att filma Engelbrecht-officeren Karl Otto Böttcher, som bidragit med bilder till min bok.

I inslagen ovan finns även sekvenser från den reguljära tysktågstrafiken 1940-43. Hur skilja sekvenserna åt? Filmsnuttarna med den mustasch- och riddarkorsprydde Erwin Engelbrecht är från sommaren 1941, övriga mest sannolikt från 1943.

Thomas Tynander kommer ut med en egen bok om andra världskriget i höst: mer exakt om Emery "Swede" Lundquist som överlevde Pearl Harbor och än idag lever.

Kosackbrudar

"RYSSLAND, kosacktrupperna" står det på märket. Att kosackerna har fått en särskild militär status i det nya Ryssland är ännu rätt okänt. Men DN har nu publicerat ett fotoreportage om kosackrörelsen.

Drygt 700 000 ryska medborgare har registrerat sig som kosacker. Av dessa är ca 250 000 frivilliga inom polisen, armén, gränstrupperna etc. Inför valet 2007 slöt partiet Enade Ryssland ett avtal med Rysslands största kosackförbund. Därmed blev kosackväsendet en del av landets största parti.

Som jag tidigare skrivit i artiklar och i blogginlägg har kosackerna unika band med ryska armén och ett kosackförband inom armén fick i våras luftlandsättningsfordon. Svenska nyhetsredaktioner har fram till nu i stort sett missat allt detta. Men nu har i alla fall den trevliga DN-bilagan DN VÄRLDEN publicerat ett fotoreportage om kosackerna.

Reportaget innehåller väldigt lite text och är helt fokuserat på kvinnorna i det nya kosackväsendet. Ett påstående i texten är felaktigt, det står "Enligt en folkräkning från 2002 räknar sig drygt 140 000 medborgare som kosacker". Den siffran avser nog enbart länet Rostov. Den totala siffran för antalet registrerade kosacker i Ryssland är som sagt ca 700 000 och därtill finns det några miljoner oregistrerade kosacker.

Icke desto mindre är fotoreportaget klart sevärt (uppgiften om 140 000 tillfördes gissningsvis av en DN-redaktör) och går man till fotografens fina hemsida finns samma och ytterligare bilder att se med originalbildtexter. Klicka på "STORIES" och "Women of the Cossack Resurgence".

Navy SEALs och Finlands elit

USA:s, Rysslands, Finlands etc elitförband. Luftburna stridsvagnar, smygflygplan och okända ubåtsincidenter i Östersjön. Det är lite av innehållet i en ny artikelserie som jag nyligen inlett som finns tillgänglig genom nya sajten www.militart.nu

Hur kan artikelserien vara kostnadsfri? Varje artikel knyter an till en bok eller DVD som jag rekommenderar. Därmed kan jag skriva på arbetstid. Att de böcker och DVD jag knyter an till är mycket läs- respektive sevärda kan jag skriva under på.

Nästa arktiska brigad och första nya hangarfartyget

Rysslands försvarsminister Anatolij Serdjukov talar nu om två brigader av ny, arktisk, typ. Ett nytt besked om Rysslands första nya hangarfartyg har också lämnats.

Att Ryssland ska få brigader av arktisk typ blev offentligt i våras, men då publicerades bara uppgifter om den brigad som först ska uppsättas: i Petsamo kommun och sannolikt före detta års slut. Det nya är att man nu indikerar var den andra brigaden ska hamna. Man hade kunnat nämna Ural eller Sibirien men nämner bara två konkreta regioner, bägge i nordvästra Ryssland och inom Barentsregionen: Murmansk (som blir den första brigadens hemlän) och Archangelsk.

Noterbart är också att den ryska statliga nyhetsbyrån nämner att man vid uppsättandet sneglar på finsk, norsk och svensk erfarenhet av förband med särskild förmåga för nordområdet.

Samma notissida tar även upp ett telegram om strategiska robotar, citat: "The minister added that strategic missiles supply will grow more than threefold." Återstår att se hur detta ska tolkas liksom det nya beskedet om byggnationen av det första nya hangarfartyget. Med hangarfartyg menas uppenbarligen regelrätta hangarfartyg och inte fartyg av Mistral-klass, som en del medier ibland har beskrivit som en sorts mindre hangarfartyg (vilket formellt sett inte är korrekt).