Stridsvagnarnas kung

Bokserien "Krigens Historia" har nu kommit till Israels krig, skriven av militärhistorikern och pansarofficeren Marco Smedberg. Ja, det är Smedberg som tidigare skrivit klassiker som Militär Ledning. Smedberg visar med sin nya bok, åter igen, att han behärskar konsten att sammanfatta.

Till att börja med är det välgörande med svensk analys på moderna krig, eftersom de flesta böckerna man stöter på är på engelska eller översatta från engelskan. Ämnet denna gång intresserar massor av människor både i och utanför den militärhistoriska läsekretsen. Samtidigt vet alla att vad gäller Israels krig är det många och komplicerade skeenden med flera parter. Hur ska man kunna sammanfatta så många händelser sedan 1940-talet på 192 sidor? Smedberg lyckas genom att han fokuserar på just de militära händelserna och inte skriver särskilt mycket om tiden före första världskriget. Det han skriver om turkarnas och britternas dominans över det som är dagens Israel är tillräckligt för att man sedan ska kunna sätta sig in i de viktigaste militära händelserna i regionen mellan 1948 och 2019. 

Flygvapnets enorma betydelse för Israels militära framgångar framgår tydligt under läsningen av Smedbergs bok. Ett talande citat ur den, om israeliska flyginsatser under sexdagarskriget 1967: "Efter tre timmars kontinuerliga anfall hade drygt 300 egyptiska flygplan slagits ut, vilket var två tredjedelar av landets flygvapen. Alla bombplan liksom majoriteten av Egyptens moderna jaktplan hade förstörts." President Gamal Abdel Nassers offentliga löfte om "totalt krig" och "utrotning av sionismen" resulterade i att han förlorade nästan hela sitt flygvapen.

Visst märks det dock att författaren är pansarofficer, eftersom pansaravsnitten är särskilt läsvärda och om man inte tidigare har insett värdet av den brittiska stridsvagnen Centurion, första gången inköpt av Israel 1958, lär man göra det efter att ha läst Smedbergs bok. Han skriver inte uttryckligen att Centurion borde kallas för stridsvagnarnas kung, men det är en tanke som uppkommer inom mig på grund av boken - som har en Centurion på omslaget. Till saken hör väl att jag åkt omkring i några som värnpliktig kadett på Pansartruppernas stridsskola, detta fast jag själv var vagnchef på "rivalen" stridsvagn 103 (även kallad bara "S"). Det var förresten på det återuppståndna P 18 på Gotland som Centurion fanns längst i Sverige, ända fram till 2001.

Mängden egyptiskt pansar i början av oktoberkriget 1973 var på pappret klart imponerande, 1,700 stridsvagnar och 2,000 övriga pansarfordon understödda av 4,000 artilleripjäser och allt skyddat av avancerade luftvärnsförband. Vad många inte har klart för sig, men som Smedberg tar upp, är att de egyptiska och syriska trupperna då även fick sällskap med kontingenter från en rad andra andra arabstater, särskilt Algeriet, Irak, Marocko och Sudan.  

Värnplikt är en grundläggande aspekt av Israels militära försvar och det är tankeväckande att läsa hur detta påverkat och påverkar Israels militära agerande och karaktär. Smedberg förklarar hur också utvecklingen av Israels ofta innovativa med samtidigt fältmässiga vapen hänger ihop med det mycket omfattande värnpliktssytemet.

Kort sagt utgör boken Israels krig en relativt lättläst grund för den som vill sätta sig in i dagens militära läge i området.

Konsten att inte överraskas

Budskap från Skåne för ökat krismedvetande, med typisk (?) lokal dialekt.

Den 7 december är ett datum som i några länder associeras med överraskning modell större (minns du inte varför: Pearl Harbor). Apropå överraskning - vad gör nu svenska myndigheter för att förbättra krisberedskapen? En viktig rapport har skickats ut - men hur många har nåtts av innehållet?

Minnesgoda läsare minns kanske att jag bloggade i oktober om att viss ny aktivitet för ökat beredskapsmedvetande har kommit igång. Sedan dess har som bekant läget i Syrien försvårats med mera. Det visar sig nu att vår riksdags försvarsutskott tagit ett initiativ för att stimulera till ökad medvetenhet om behovet av en bra krisberedskap. Här är det svårt att opponera sig, oavsett var man står politiskt.

Men distributionen av denna för allmänheten verkligen viktiga information? Försvarsutskottets nya rapport om vikten av medborgarnas eget ansvar vid en kris - hur ska rapportens budskap konkret sprida sig till oss alla? Jo, rapporten "...skickas nu ut till myndigheter, kommuner och organisationer för att de i sin tur ska sprida kunskapen". Här kan man fråga sig hur infospridandet nu går. För hittills har det inte blivit så många avtryck i medierna. Framförallt kan man väl fråga sig varför inte det varit mer i public service (SR och SVT), då denna typ av info verkligen berör samtliga medborgare. En sektion av SR har dock snappat upp och spritt vidare infon - men kanske inte den sektion man skulle kunna förvänta sig. Det är inte de vanliga SR & SVT-nyhetsredaktionerna utan SR:s utlandssändningar på svenska som hittills tagit upp vikten av bättre beredskap inom Sverige. Läs först artikeln "Svenskarna har dålig krismedvetenhet" med både viktiga grundfakta och minnesvärda citat. Samma dag (3 december) publicerades "Svenskar riskerar bli utan mat vid allvarlig kris" som kan jämföras med dessa nya uppgifter från lantbrukarna själva.

En som inte väntar på att "de stora" nyhetsredaktionerna ska sätta igång med att informera och ställa frågor är Patrik Oksanen, som nyligen satt igång "Podd72", en ny och högaktuell podd om både civil beredskap och säkerhetspolitik. Det är bara att lyssna när det passar dig - via datorn eller mobilen. Nu är premiäravsnittet utlagt på flera sätt.

Läget är farligare, men...

Vissa steg har tagits för att förbättra kristänkandet, här med en intressant tillbakablick på 1960-talets Sverige.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen går inte åt rätt håll och vidden av problematiken för svensk del framgår sällan i vanliga medier. Läs Johan Wiktorins senaste blogginlägg för mer ingående aktuell analys. Samtidigt som det alltså finns skäl att med större allvar fundera igenom konsekvenserna finns det också en positiv sak som till stor del missats av svenska medier.

Vad skulle då det positiva vara? Sveriges nye ÖB Micael Bydén signalerade vid sitt tillträde direkt att han fäster stor vikt vid totalförsvaret, ett begrepp (kort sagt: civilt + militärt försvar) som till nyligen var på väg att skrotas. Denna signal från vår nye ÖB skapade inga rubriker i media men uppenbarligen planerar numera inte bara våra militära myndigheter i linje med återtagande av totalförsvarstänkandet. Läs mer om det här på Försvarsmaktens egen webbplats.

Nato-hjälpen kom efter 6 veckor

Patriot-robotarnas ankomst i Turkiet.

Det var den 21 november ifjol som Turkiet formellt begärde konkret militärt stöd från Nato. Nu, efter sex veckor, anländer Patriot-robotarna.

Tack, R, för förslaget.

Falklands och uppladdningen i Medelhavet

Nyligen avhemligade dokument från Falklandskriget visar hur pass överraskande det kom.

David Cameron uttalar idag stark vilja att även militärt försvara Falklandsöarna. I både Israel och Iran uppmärksammas en rysk diplomats uttalande om syftet med den ryska marina uppladdningen i Medelhavet.

Härom veckan framkom även nya, och för britter upprörande, uppgifter om USA:s hållning inför Falklandskriget. Tänk om Haig hade gjort som han tänkt göra, vilka effekter hade det fått på hela förhållandet mellan USA och Storbritannien?

För att återvända till nutiden får nu en rysk diplomats uttalanden (originalartikeln bara online för betalande) om den ryska marinens förestående storövning i Medelhavet uppmärksamhet i både israeliska och iranska medier.

Sist men inte minst vill jag be om ursäkt till alla bloggläsare som gillar svensk power metal. Hur kunde jag ang. Sveriges bidrag till Falklandskriget glömma bort Sabatons låt om det kriget dvs. "Back in Control". Hoppas ni kan acceptera ursäkten...

Stora ambitioner i Ryssland, Kina och Argentina

Den ryska marinens TV-reklam från ifjol.

USA:s militärpress kommenterar nu de ryska marinövningar, de största på decennier, som ska starta om några veckor i Medelhavet, samt uppgiften om 50 nya fartyg 2016. Argentinas och Kinas ambitioner är också aktuella.

De amerikanska väpnade styrkornas dagstidning Stars & Stripes tar i artikeln "Russian navy plans huge exercise in Mediterranean, Black seas" upp såväl den kommande övningen som uppgifterna om 50 nya ryska fartyg av olika slag senast 2016. Om övningen låter tidningen genom en Rysslandsexpert antyda att den inte skall ses som hotfull. Möjligen kommer de ryska fartygen att förutom övande även ägna sig åt att evakuera de ryska medborgare som finns i Syrien, säger Richard Weitz till tidningen. Han kommenterar vidare den raska ryska anskaffningen av örlogsfartyg med att Ryssland har mycket långt kvar till att vara ikapp med US Navy.

Ett annat land med stora marina planer, Kina, får desto mer uppmärksamhet just för sina senaste marina milstolpar. Det är just dessa som får den största uppmärksamheten i denna mycket läsvärda sammanfattning av Kinas 2012. Missa inte heller "A Frightening Prospect: War in the East China Sea".

Vad gäller återstoden av 2013 finns tyvärr även skäl att friska upp kunskaperna om Falklandskriget...

Japp, det är en svensk bandvagn 202, en del av Sveriges bidrag till Falklandskriget.

Ryska övningar vid Syriens kust

Ett klipp från i höstas som visar pansar tillhörande det ryska marininfanteriet.

Någon öppen utländsk intervention i Syriens inbördeskrig har ännu inte skett men idag rapporterar ryska statsmedier att ryskt marininfanteri (amfibieförband), som just anlänt till Syriens kust, kommer att öva "antiterror".

Enligt en rysk rapport under juldagen ska marininfanteriet även ha med sig stridsfordon. Man kan fråga sig om pansarförband ur marininfanteriet är så lämpade för "antiterror". Någon typ av specialförband (spetsnaz) vore mer logiskt, men enligt en rysk rapport under julaftonen ska dock inga spetsnazförband ingå i den ryska marina kontingenten.

För att byta ämne men dock inte helt anges det kommande antalet ryska hangarfartyg bli fyra enligt denna ryska statliga nyhet publicerad idag. Idag har Ryssland ett enda hangarfartyg samt några mindre fartyg med helikoptrar. Med hangarfartyg avses inte här de fartyg av fransk Mistral-klass som ska börja levereras med start 2014. Mistral-klassen är enbart för helikoptrar och marininfanteri med fordon.

Elitförbandens julafton

Reportage från Bundeswehr om hur en tysk rekstyrka i veckan överfördes till Turkiet.

Signalerna om utländska elitförband i högsta beredskap för att gå in i Syrien blir allt fler. Kommer elitförband från USA, Ryssland, Israel och Frankrike att samarbeta på syrisk mark för att säkra kemiska vapen?

I veckan kom Tysklands rekstyrka på plats i Turkiet vid gränsen mot Syrien. Styrkans huvuduppdrag är att förbereda inför ankomsten av de Patriot-robotar som Tyskland och Nederländerna under januari tänker utplacera vid gränsen. De flesta i rekstyrkan är sannolikt luftvärnsofficerare men man kan även anta att några är specialister på särskild inhämtning och närskydd.

Även svensk press rapporterade i tisdags om att ryska luftburna styrkor står beredda för uppdrag i Syrien men enligt vad jag kunnat se har det senaste dygnets rapportering i tysk press om både franska och amerikanska elitförband i högsta beredskap på Syriens gräns ännu inte nått svenska medier. Troligtvis är det som tyska Focus påstår, att Främlingslegionen, med dess många arabisktalande, är ett viktigt verktyg för Frankrike i det aktuella området. Israels specialförband Sayeret Matkal (Israel har flera SF, Sayeret Matkal kan vara det främsta) har mycket sannolikt redan varit inne i Syrien sedan en tid.

Dagens ord från Israels permiärminister och denna arabiska nyhet antyder även att morgondagen, julafton, blir allt annat än ledig och lugn för en rad elitförband.

Kommer ryska och andra utländska elitförband att samarbeta i syfte att tillsammans ta över de "en eller två centrallager" av syriska kemvapen som Rysslands utrikesminister igår talade om? Eller blir det en kapplöpning som i Kosovo 1999? De ryska VDV-trupper som då kom före en brittisk styrka fick sedermera en särskiljd medalj för sin insats.

Syriska rebeller med pansar

En sovjettillverkad stridsvagn syns till vänster efter en stund.

Jag har inte tidigare sett en stridsvagn i de syriska rebellernas tjänst, men nu har jag det, på detta klipp från igår, se ovan.

Och här ett klipp från i förrgår som visar flera luftvärnskanonvagnar modell ZSU-23-4, av samma ursprung, som erövrats av syriska rebeller.

ZSU-23-4 även kallad Sjilka. Klippet lades ut i förrgår.

Nytt skede snart?

UPPDATERING 28/11: Tydligen.

Hemvärn istället för armé?

Europa är åter i ett dramatiskt läge, Turkiet och Syrien beskjuter nu varandra. Klippet belyser att Turkiet blivit mer militärt självförsörjande.

Just hemkommen från en hemvärnsövning öppnar jag senaste numret av Tidningen Hemvärnet och läser chefredaktör Therese Åkerstedts ledare "Andra får betala" och därefter två finska rapporter med häpnadsväckande detaljer.

Åkerstedt skriver att "det går bra för hemvärnet", liksom jag själv just kunnat konstatera. Därmed inte sagt - och det påstår inte heller Åkerstedt - att allt skulle vara bra med hemvärnet. Så är inte fallet. Hennes "bra" syftar på att hemvärnet 2012 och för några decennier sedan är olika saker. Då var medelåldern hög och man kunde bara drömma om att få bandvagnar med mera. Åkerstedts budskap denna gång gäller inte hemvärnet utan det övriga svenska försvaret, "om vi kommer att ha något kvar".

Chefredaktören går igenom mer exakt vad som oroar henne vad gäller försvaret i sin helhet: försvarspolitiken, ekonomin, Prio och rekryteringen. Hon efterlyser en "realistisk och långsiktig försvarsplanering" men undrar även: "kommer vi att ha tid att återta vår militära förmåga?"

Åkerstedt tar även upp det fenomen som du just nu sitter (eller står) och tar del av: "bloggar och upprop om försvarspolitiken är ingen tillfällighet utan en symtom på sjukdomen kortsiktighet".

Jag tar inte illa upp. Tvärtom faktiskt. Jag är nog inte ensam "försvarsbloggare", om att egentligen önska göra något annat. Alltså, att blogga är givande, men för min del skulle jag egentligen vilja blogga enbart om militärhistoria, inte nutida händelser. Att jag ofta ändå skriver om nutiden beror på att svenska nyhetsredaktioner skurit ner sin bevakning av försvar och säkerhetspolitik. Av just den anledningen är denna blogg nu först med att tipsa om en ny finsk rapport om det ryska taktiska robotsystemet Iskander. Någon motsvarande öppen redovisning för det systemet torde inte ha publicerats någonstans. Klarspråket i rapporten "Russian Military Policy and Finland" är kanske ännu mer imponerande.

TILLÄGG 20:15
Läget mellan Syrien (som stöds av Ryssland) och Turkiet (som stöds av USA) har trots gränsöverskridande beskjutning med granatkastare och artilleri inte utvecklats till regelrätt krig mellan länderna men denna militära kartbild och tabell åskådliggör det allvarliga läget.

Specialförband mot ryskt fartyg

DN citerade inatt denna brittiska artikel om att en insats med Special Boat Service (SBS) mot ett ryskt fartyg med helikoptrar till Syrien allvarligt övervägdes härom dagen.

SBS är brittiska marinens motsvarighet till Special Air Service.

Vilken trovärdighet har grundkällan, brittiska tidningen The Independent? Jag menar att det är en relativt trovärdig källa. Väl att märka är att huvudägaren är Alexander Lebedev, rysk miljardär och f.d. KGB-officer. Detta är dock, märkligt nog, inte liktydigt med att Lebedev hyser samma åsikter och mål som president Putin. På flera områden delar de nog ståndpunkt, på andra inte.

Jag följer sedan något halvår särskilt The Independents rapportering från Moskva. Givetvis följer jag dock flera olika länders rapportering därifrån. Kollar man både svensk, rysk, finsk, norsk, amerikansk och The Independent så blir bilden hyfsad, tror jag.

TILLÄGG 10:30: The Telegraph tror uppenbarligen också att uppgifterna stämmer.

Efter den arabiska våren

Underrättelseföretaget Stratfors sammanfattning av ett år av "arabisk vår".

I Ängelholm, Boden och Växjö hålls det under de närmaste dagarna flera högintressanta föredrag för den som är intresserad av världsläget och svenska militära utlandsinsatser.

Det är nu lite mer än ett år sedan "den arabiska våren" satte igång och det är mer än väl befogat att försöka dra slutsatser av allt som hänt under 2011, exempelvis i Libyen, och fundera på nästa skede. Inte minst är Syrien ett gigantiskt frågetecken. Kanske kan man bli en smula klokare av att gå på dessa föreläsningar. Du finner all info om dessa och kommande möten på Allmänna försvarsföreningens hemsida.

Osynliga brigaden

Osynliga stridsfordon var heta i höstas. Idag publicerades nya rön om osynlighet som låter som ren science fiction, se nedan.

Hm, ännu inget nytt om den syriska brigad som igår påstods ha deserterat. Tiden lär snart utvisa om det var en massiv israelisk överdrift, bluff eller något annat. Men hur var det med nyheten om den israeliska UAVen?

Jo, UAV-grejen verkar i alla fall ha varit mer sann, jämför med uppgifterna på denna turkiska sajt på engelska.

Här kommer en ännu mer fantasieggande nyhet om osynlighet. Se även grundkällan i mycket ansedda tidskriften Nature.

Hel brigad!?

Enligt de senaste uppgifterna strider nu T-72 mot T-72 i Syrien. Denna sovjetiska filmsnutt inifrån en T-72 visar hur automatladdningen funkar.

Den 38:e syriska brigaden ska ha gått över till rebellsidan och T-72:or skjuter nu på T-72:or enligt sajten Debka files.

Det verkar även som en ny gräns har passerats vad gäller insatser med obemannade luftfarkoster (UAV). När något hett händer i Mellanöstern är inte sällan israeliska Debka först med nyheten. Sajten kan vara vinklad och ha fel men är onekligen intressant.

Är det slutfasen i Syriens inbördeskrig som nalkas? Hur påverkar det Irans agerande?

I min artikelserie MILITÄRT! skrev jag nyligen om UAV-utvecklingen och snart publiceras en helt ny text om svenska livvakter i Israel, Gaza och Irak, med aldrig tidigare publicerade bilder.

Årets bakhåll

Ett "elektroniskt bakhåll" av Iran skall ha möjliggjort att man erövrade den amerikanska smygdrönaren. Ì klippet ses drönaren på nära håll och Pentagon kommenterar kapet.

Som Krigsvetenskapsakademiens forum tagit upp konvergerar just nu nyheter från Barents hav, Medelhavet, Iran och Kaukasien.

Den ryske utrikesministerns ord om en en repris av Georgien-konflikten 2008 tål att läsas noga och här finns lite mer om dem på engelska från ryska statsmedia.

Slutligen några färska uppgifter om drönarens sista uppdrag.

"Om Nato skulle våga ingripa i Syrien..."

På Youtube pågår informationskriget för fullt, här en pro-Nato-demonstration som hölls i fredags.

"Om Nato skulle våga ingripa i Syriens affärer kommer vi att sätta hela regionen i brand och skapa flera nya Afghanistan!" Dessa ord i dagens DN av president Bashar Assad i kombination med dagens DN-kolumn av Tysklands tidigare utrikesminister får mig att tänka: mer spännande läsning än så här vill jag inte ha.

Kan inte världen bara ta och lugna ner sig ett tag nu? Nutidshistorien är på väg att konkurrera ut historien...