Den 26 september 1983 var kanske den mörkaste dagen i världshistorien.
Det räcker med en hastig blick på Wiseman och Krigsvetenskapsakademins blogg för att bli deprimerad. Var ska man hämta kraft för att fortsätta verka för svenskt försvar och varför går denna blogg nu in på sitt femte år?
Först och främst skulle jag vilja tacka alla inom Försvarsmakten som trots nedskärningar och nu även minskad övningsverksamhet fortsätter bemanna landets största försäkringsbolag. Ni alla och särskilt några specifika officerare - några avlidna, några högst levande - är min främsta drivkraft. Men man kan även inspireras av utländska officerare och två jag särskilt skulle vilja nämna är den i dagarna högaktuelle Stanislav Petrov, se klippet ovan, och Robert Campbell. Petrovs sunda förnuft kan sägas ha avgjort världens öde den 26 september 1983, alltså snart exakt 30 år sedan. Paradoxalt nog kan man även inspireras av den mer rigida hållning som Robert Campbell uppvisade - snacka om att hålla vad man lovat.
Imorgon är det fyra år sedan denna blogg sjösattes. Inläggen får i regel få kommentarer men antalet träffar är nu snart 750,000 och visar väl att den fyller en funktion. Skulle jag önska mig något på "födelsedagen" skulle det vara några ord från dig som läser dessa rader. Jag undrar, har du haft någon nytta av bloggen, ett särskilt minne av den?
- Lars Gyllenhaal
- Author, film researcher and member of the Swedish Military History Commission.
16 kommentarer:
Tycker det är ytterst intressant att läsa det du skriver. Fortsätt så. :)
tjena lars!
magnus arnar heter jag och följer dina inlägg och mail-artiklar sen över ett år tillbaka och tycker attdom är grymt intressanta. iblnad dröjer det innan jag går in och läser alla artiklar, men titt som tätt åker jag på lite längre resor, iom att jag åker en hel del med mitt band the quill runt sverige och europa och spelar rock n roll, och då brukar jag läsa ikapp:) jag tycker du gör ett fantastiskt och viktigt jobb och jag ser fram mot alla läsa alla kommande artiklar!
Mvh/Magnus
Keep up the sterling work!
Apropå Stanislav Petrov så har vi nog honom att tacka idag för att vi existerat i över huvudtaget. Hösten 1983 var världen närmare kärnvapenkrig än vad gemene man kanske tror.
http://lae.blogg.se/2011/april/state-of-the-nation.html
Jag läser både din blogg och dina artiklar med stor behållning!
Jag hoppas verkligen att du orkar och vill fortsätta att underhålla och informera oss törstande läsare!
Ha en trevlig helg!
Mvh/ Marcus Larsson, Göteborg
Fortsätt Lars! Du tillsammans med alla vassa försvarsbloggare, KKrVa, Folk och Försvar, Fredsbaskrarna, Johanne Hildebrandt m fl mfl är väldigt viktiga för att påvisa fakta om vår omvärld, vad som händer i och utanför vårt försvar och i politiken! Det är för mig en synnerligen viktig samhällsinsats ni gör!
Fortsätt skriva! Blir lite tjatigt att skriva "Intressant!" på varje post, eftersom det är det dom är, så det är kanske därför ingen gör det.
I övrigt borde väl Petrov för länge sedan fått Nobels fredspris och varit betydligt mer förtjänt av det än många av dom som redan fått det.
Med en enorm kunskap, insikt och näsa för intressanta detaljer står du ut som en unik röst i blogosfären. Vi må ha en del vassa bloggare inom det gröna området, men jag tror att vi alla har en sak gemensamt och det är att vi läser din sida och dina tankar. Trevlig helg!
Hej!
Jag har skrivit någon enstaka gång förut.
Tycker ju som dom föregående att denna och din andra blogg är väldigt intressanta och hoppas definitivt att dom fortsätter.
Vad det gäller kommentarer så är för det mesta det du skrivit "klart".
Det finns inte så mycket att tillägga.
Med vänlig hälsning PM.
Bäste Lars Gyllenhaal,
Du gör ett utmärkt upplysande arbete med din blogg.
Fortsätt med det. Jag är tämligen säker att många beslutsfattare läser intresserat dina insiktsfulla inlägg-
Jag helt säker på att den samlade blogg insatsen påverkat och påverkar svensk försvarspolitik i mer realistiskt riktning.
Uppriktigt tack för ditt arbete
Kn Jan-Olov Holm Hemvärnsbefäl
Tack, tack alla ovan. En kommentar har jag dock inte publicerat då den enbart består av en länk med lite oklar relevans till detta inlägg. En kommentar ska vara just en kommentar enl min åsikt. Sen kan man avsluta med en relevant länk.
Mvh,
Lars
Lars - jag tycker du är ett bra komplement till de övriga försvarsbloggarna. Jag gillar de korta inläggen och annorlunda vinklingarna som ökar min kunskap och gör mig mer ödmjuk inför vår komplexa värld.
Det är också en bra mix av gammalt och nytt, trots att vi aldrig lär oss av historien så kanske en återblick åtminstone kan hejda något skeende??
Fortsätt!!
Bloggen är kanon. Kollar den med jämna mellanrum. Dina intressanta inlägg uppskattas så sluta inte skriva:) Följer även din Engelska blogg.
Skickade 2010 100 USD till Stanislav Petrov men tyvärr så kom brevet tillbaka oöppnat.
Gillar sajten läser den varje vecka!
Jag får tacka för en välskriven och intressant blogg och också för att jag via din blogg fick upp ögonen för Wiseman, jägarchefen och flera andra bloggar.
Er säkerhetspolitiska situation i Sverige är intressant (och också ganska deprimerande) att följa med från andra sidan av Bottenviken. Här är situationen kanske lite bättre men utveckling ser inte särskilt bra ut då statens utgifter skärs ner och försvaret ser ut att vara på förlorarnas sida.
Även om man kanske lägger aningen större vikt på försvars/säkerhetspolitiska frågor i finländska medier än i risksvenska ger din (och de andra svenska bloggarna) väldigt nyttig information och intressant kuriosa som ofta också går finländsk media förbi!
Tack Lars!
Robban
Din blogg plus Wiseman har blivit ett behov i min uppdatering av läget FM och närområdet, läs Ryssland, och även om jag är en klen bloggläsare för övrigt /läser detta först idag måndag.../ kan jag inte tänka mig att vara utan denna information. Sedan är det ju inte så vidrigt att du uppmärksammar mina och våra gemensamma Nordafrikafixeringar, men det är en annan femma. Grattis Lars/bloggen!
//Karl-Gunnar Norén
Din blogg är väldigt bra. Särskilt de mer historiska inläggen läser jag med stort intresse.
Med vänlig hälsning,
Bengt Johansson
Skicka en kommentar