"Alla utom Sverige"

Alliansen inledde utrikespolitiskt med att genast nämna Barentsregionen som ett prioriterat område. Vad har då Sverige sagt och gjort på Barentsfronten efter 2006?

En av de första saker som nämndes i den utrikespolitiska delen av statsministerns regeringsförklaring 2006 var Barentssamarbetet.

Enligt vad jag känner till är den här bilden av svenskt Barentssamarbete efter 2006 som gavs tidigare i sommar ännu aktuell. Ett av flera citat som stämmer till eftertanke är "Alla Barentsländer utom Sverige har tagit fram en arktisk strategi".

Sovjetnostalgi i brandens spår

Rysslands svaga sidor står i fokus genom de massiva bränderna. Är det på grund av för mycket eller för lite centralstyrning som man inte kunnat bekämpa bränderna effektivt, och vad heter lösningen? Vad kommer den att innebära för Rysslands grannar?

I fredags publicerades två högintressanta artiklar om det aktuella läget i Ryssland. Den ena i DN under rubriken "Sovjetnostalgin pyr i bränderna" av DN-korrespondenten Ingmar Nevéus. Den andra i Världen idag under rubriken "En supermakt byggd av Potemkin" av utrikesveteranen Ulf Nilson. Tyvärr finns ingen av dessa artiklar online ännu. Emellertid finns denna artikel i tyska Handelsblatt som Nilson refererar till online.

Nilson och Handelsblatt har flera bra poänger men särskilt vill jag rekommendera läsning av Nevéus.

Ett hållbart försvar

Präglad av fyra år i Schweiz, där totalförsvarsplanering än idag präglar samhället, tycker jag det finns ett stort glapp mellan svensk försvars- och miljödebatt. Förr eller senare kommer ju även Sverige att drabbas av en verkligt allvarlig epidemi, blixtsnabb naturkatastrof och större konsekvenser av klimatförändringarna.

Det kanske inte inträffar i år utan först om femton år, men något av ovanstående kommer att inträffa. Som schweizarna, finländarna, ryssarna med flera folk vet, så måste man kunna behärska sitt eget territorium även vid en omfattande katastrof. Inte bara kl 9-17 vardagar när solen skiner.


I Schweiz tar man ännu totalförsvar - både den militära och civila biten - på stort allvar. Uniformer och eldhandvapen förvaras i hemmen. Till nyligen hade alla krigsplacerade även ammunition hemma (nu bara en del). De som inte kan/vill göra värn- eller civilplikt får betala högre skatt. På bilden en schweizisk grenadjär med Sturmgewehr 90. FOTO: Ltpcb

Kort sagt, läs Sverker Lenas relevanta essä i söndagens DN. Den är lite mastig men ger också en hel del att fundera på. Det blir, som det påpekas i essän, mer "peaks" än bara "peak oil".

P.S.
En klart läsvärd svensk blogg som då och då tar upp peak oil (ibland även rent militära frågor) är Cornucopia.

Rivaliteten USA-Kina ökar

Under sommaren har en hel del allvarligt hänt mellan Kina och USA. Liksom fallet är med rivaliteten USA-Ryssland är det inget de berörda regeringarna gillar att prata om. Men nu har så pass mycket konkret inträffat att även DN idag stort uppmärksammar det inträffade.

Under rubriken "Kinas militär spänner musklerna" skriver idag DN:s Ewa Stenberg:

Men nu har Kina bytt linje och hävdar i stället att Sydkinesiska havet är ett nationellt kärnintresse, alltså något Kina är berett att offra liv för. Tidigare har Kina definierat Taiwan, Tibet och Xinjiang som kärnintressen.

Den 20 juli markerade USA:s utrikesminister Hillary Clinton att det är ett nationellt intresse för USA hur dispyten i Sydkinesiska havet löses. Strax därefter höll Kinas marin den största övningen i folkrepublikens historia i Sydkinesiska havet.

I papperstidningen består artikeln nästan av två helsidor, med fyra ståtliga bilder av Kinas militär.

Vidare säger den av Stenberg intervjuade chefen för SIPRI om Kinas militär att: "Det ser ut som om den håller på att positionera sig för att bli mer inflytelserik".

Läs hela Stenbergs artikel - som slutar med någon sorts motvikt till de mörka nyheterna - men se därtill även följande analys av de geopolitiska analytikerna på Stratfor. USA har alltså, snabbare än väntat, satt igång en ny process att försöka alliera sig närmare med flera av Kinas grannar:



Som både DN och Stratfor påpekar innebär inte sommarens rekordstora kinesiska marinövning etc att regionen med nödvändighet behöver gå mot krig. Men riskerna för fler och allvarligare incidenter, särskilt i det allt mer traffikerade Sydkinesiska havet, ökar ofrånkomligen. Incidenter som i sin tur kan skruva upp rivaliteten ytterligare.

Kina är långt borta men moder Sveas bil är väl fortfarande en Volvo.

"Vi kan inte vänta"

En riksdagsledamot reagerar nu på förra veckans beslut i Moskva att höja försvarsutgifterna med sextio procent. Rolf K. Nilsson skriver på sin blogg: "Vi kan inte vänta till 2014 för att reagera på detta".

Rolf K. Nilsson är riksdagsledamot för moderaterna sedan 2006, ordinarie ledamot av Riksdagens försvarsutskott. Hans kritik faller inte enbart på oppositionen. Två rätt talande citat ur Nilssons blogg:

När Ryssland i dagarna har kommit med beskedet att man ska höja försvarsanslagen med 60 procent de närmaste åren, när den estniska regeringen för någon vecka sedan uttalade oro för de nyligen utplacerade ryska Iskanderrobotarna vid den estniska gränsen, ja då trixar och fixar moderaterna med rödgröna skatte- och pålagskonsekvenser för det svenska försvaret.

och:

Jag har med en dåres envishet tjatat om att försvarsberedningen bör läggas ner och att det borde ske en kontinuerlig omvärldsanalys som ska leda till uppdateringar av svensk försvarspolitik varje år. De beslut som har tagit i den svenska riksdagen för den kommande mandatperioden var rätta då. Men sedan dess har uppgifterna om en rysk ökning med 60 procent på försvarsanslagen kommit. Vi kan inte vänta till 2014 för att reagera på detta.

I skrivande stund har varken Moskvas beslut eller Rolf K. Nilssons reaktion ännu rapporterats av några riksmedier. Norska, kinesiska, brittiska m fl medier har rapporterat om den radikala höjningen av försvarsutgifterna. Brittiska Telegraph betonar att de nya pengarna framförallt kommer att gå till samtidiga inköp av flera större vapensystem.

Denna bloggs läsare som var med i vintras minns nog att norska riksmedier rapporterade utförligt om att Ryssland nu är tillbaka på kalla krigets nivå i militär flygaktivitet intill Norge. Mig veterligen rapporterades detta aldrig vidare i svenska riksmedier. Kommer följande att rapporteras? En ur kanadensisk synvinkel rätt allvarlig incident med ryskt strategiskt bombflyg inträffade härom dagen. Detta har rapporterats inte bara i Nordamerika utan även i Tyskland.

Observationsplatsen är en ny svensk blogg specifikt om nya ryska vapensystem. Den kommer med intressanta nyheter om bl a luftlandsättningstruppernas nya pansarfordon. Mitt tips är att åtminstone ögna igenom samtliga inlägg sedan bloggen startades för en månad sen.

För övrigt firade både Rysslands och Ukrainas fallskärmstrupper sin 80-årsdag i måndags. En rätt besynnerlig bild från firandet i Ukraina finns i denna bildkavalkad.

Sist men inte minst vill jag rekommendera detta blogginlägg om det ryska budgetbeslutet.

P.S.
Ett av Rolf K. Nilssons senaste inlägg har nu publicerats i DN.

Gotland nobbas och USAF i Norrbotten

Gotlands försvar kan börja återupprättas tidigast om fem år. Se själv SVT-inslaget om detta:



Om Moskvas beslut att öka försvarsutgifterna med sextio procent och annat aktuellt, skriver nu även bloggaren Chris Anderson.

Drakarna tiger ännu.

Det amerikanska flygvapnets övning i Norrbotten inleds nu mer konkret men har ännu inte kommenterats i rysk press och TV, men däremot på nätet av Eurasia-rörelsen, den som leds av Alexander Dugin. Rysslands största kvällstidning Komsomolskaja Pravda skrev dock om övningen redan när den offentliggjordes i våras med rubriken "Amerikanerna kommer att ´bomba´ svenska Lappland" och underrubriken "Samhälleliga organisationer i det skandinaviska landet motsätter sig dess medverkan i Nato-övningar". KP påminde även om de två senaste övningarna med amerikansk militär personal i Sverige.

Virka Lill-Babs utedass

Nyheten om att den ryska försvarsbudgeten ska ökas med sextio procent har noterats i länder som Norge och Kina. I Sverige har nyhetsredaktionerna till stor del ännu SEMESTER.

En svensk bloggarkollega har dock kommit med ett relevant inlägg.

Däremot skriver två av drakarnas ledarredaktioner idag om demokratins förutsättningar och framtid i Ryssland. DN-ledaren är dyster medan Expressens Gunnar Wetterberg andas optimism.