Thor Heyerdahls specialoperationer

Trailer för filmen om Thor Heyerdahl som har premiär idag.

Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg i all ära, men den första militära fallskärmsskolan i Sverige startades faktiskt i Luleå, av den högst bioaktuelle norrmannen Thor Heyerdahl.

Idag skriver DN:s Nicholas Wennö om huvudpersonen i "Kon-Tiki", den nya norska storfilmen: "Heyerdahl är ett slags filosofisk mjukversion av Indiana Jones - fast helt utan oxpiskor, våld och nazister".

Nu har jag ännu inte sett filmen ifråga så jag kan inte säga om Wennö lyckats missa en bit av filmen eller om den biten av Heyerdahls liv inte fick komma med i filmen - vilket vore rätt konstigt eftersom filmen bygger på framgången med "Max Manus". Hursomhaver är Wennös påstående fel. Heyerdahl deltog aktivt i kampen mot tyskarna, i en fallskärmsburen inhämtningsstyrka på Nordkalotten som han själv startade i Luleå. Jag var medveten om detta och kontaktade Heyerdahl på 90-talet och fick flera trevliga brev från honom.

Jag var vid samma tid i kontakt med Heyerdahls närmaste militära chef, Björn Rörholt från Special Operations Executive (SOE) och en av Norges högst dekorerade officerare i modern tid. Rörholt kom efter kriget att hjälpa Heyerdahl med radiosambandet för expedition Kon-Tiki.

Jag har berättat om Heyerdahl och Rörholt och deras fallskärmsskola i Luleå (på F 21) och fallskärmsoperationer på Nordkalotten i min och James F. Gebhardts bok Slaget om Nordkalotten. Boken är slutsåld sen några år men kommer inom kort åter att finnas tillgänglig.

Lars Rooth och SS-generalen

Lars Rooth var svensk frivillig i brittiska arméns Intelligence Corps 1943-45. Här kårens emblem och marsch.

Imorgon begravs i Uppsala en av de mest ovanliga svenska frivilliga på allierad sida under andra världskriget, Lars Rooth. Idag släpps två nyheter om hans krigstjänstgöring.

Lars Rooth var den ende svensken i den brittiska militära underrättelsekåren, Intelligence Corps. I Svenskar i krig och Svenskar i strid (uppmärksammad i söndagens DN) kan man läsa om Rooths krigsår. Tidningen Dagen kontaktade mig härom veckan efter att de läst om att Lars Rooth avlidit och saknas av Vatikanen, som han arbetade för efter brittiska armén.

Jag tyckte det var lämpligt att nu släppa två uppgifter om Rooth, som alltså finns i artikeln om Lars Rooth av Elisabeth Sandlund i dagens Dagen. Om den kommande TV-dokumentären berättar regissören själv. Den andra nyheten är namnet på den SS-officer som Rooth var med om att gripa. Namnet har tidigare inte publicerats. När jag skrev om Rooth i Svenskar i krig kände jag inte till det. I en kommande bok av Lennart Westberg och mig kommer jag att berätta mer om SS-Brigadeführer (brigadgeneral) Korreng.

"Svenskar i strid" i DN

En kort presentation av boken "Svenskar i strid".

Det känns rätt stort att DN igår rejält uppmärksammade boken Svenskar i strid av Anders Carlén och Mattias Falk. Det är en bok jag bidragit till och som nyligen presenterades i Pennan & Svärdet.

Att förmedla kontakten till den härom veckan avlidne krigsveteranen Lars Rooth var ett av mina bidrag till boken. Rooth var svensk frivillig i brittiska Intelligence Corps och tillhörde en brittisk pansardivision. Jag intervjuade Rooth för Svenskar i krig 1914-45. Carlén & Falk intervjuade honom även de och lyckades få fram några ytterligare detaljer. En sak om Lars Rooth står dock varken i Svenskar i krig eller Svenskar i strid, och inte heller i Rooths självbiografi men kommer att avslöjas senare denna vecka.

För den som undrar över skillnaderna mellan den nya boken och Svenskar i krig är den senare en skildring av de över 23 000 svenska medborgare som var i utländsk krigstjänst mellan 1914 och 1945, medan Svenskar i strid handlar om nio svenska veteraner från krig mellan 1943 och 2011, varav tre som var i utländsk tjänst och sex som var i svensk uniform (Kongo-Afghanistan).

En direkt uppföljare till Svenskar i krig 1914-45 kommer. Dess fokus kommer naturligtvis att ligga på de olika kategorierna av svenskar i utländsk uniform efter andra världskriget. Men när den blir klar är för tidigt att säga.

Grattis till helsidan i DN, Anders och Mattias!

Förarlös Super-JAS möjlig men...

Den senaste videon om det redan existerande förarlösa planet X-47B, lustigt nog presenterad av en svenskamerikan.

Ny Teknik presenterar i sitt senaste nummer en rad nyheter om Super-JAS, som att en förarlös version är möjlig. Men den intressantaste texten om denna utveckling i Ny Teknik är dock kanske tidningens ledare "Ta inte Jas-beslut i blindo".

Läsvärt, minst sagt. Får man drista sig till att hoppas att någon "vanlig" tidning nu även tar upp det största samtalsämnet när Finlands försvarsminister i förra veckan besökte Sverige? Det är nu en vecka sedan de stora finska medierna rapporterade om samtalsämnet, alltså frågan om JAS Gripen till Island.

Pinsam eller påhittad ubåt?

Gårdagens amerikanska tidningspåstående att en rysk atomubåt överlistade USA:s ubåtsförsvar under flera veckor har fått stor uppmärksamhet i ryska medier men nästan ingen alls i väst.

Ja, givetvis har tusentals privatpersoner och brittiska Daily Mail spritt nyheten, men i övrigt är det tyst i väst, än så länge. Svenskspråkiga Rysslands röst har dock kommenterat det hela utförligt genom artikeln "Den osynliga ubåten". I den talar statsvetaren Vladimir Jevsejev om händelsen som verklig och säger:

"Detta är en illustrativ läxa åt Washington att man inte bör påtrycka ens utrikespolitiska mönster med styrka. Andra stater besitter ju också en viss militär potential. USA måste inse sin egen sårbarhet till och med vad gäller luftvärnssystemet, som är föga effektivt mot bevingade missiler som flyger på små höjder. Atomdrivna ubåtar kompletteras just med bevingade missiler, som varken kan blottas eller avvärjas med konventionella luftvärnssystem."

Emellertid finns nu på Rysslands rösts engelskspråkiga version en ny artikel i vilken en uppenbarligen civil Pentagontalesman vid namn Wendy Snyder säger att påståendet om ubåten "inte är korrekt". Av artikeln framgår även att Interfax inte lyckats få någon kommentar från US Navy ännu.

Jag konstaterar att den i grundkällan citerade marinexperten Norman Polmar verkligen är ledande marinexpert med en rad relevanta böcker och uppdrag bakom sig. Så, är ubåten påhittad tycker jag nästan synd om Polmar.

Rysk ubåt oupptäckt i USA-vatten

Den utpekade ubåtstypen kallas Sjtjuka-B (Gäddan-B) i Ryssland och Akula av Nato. FOTO: US Department of Defense.

Enligt en amerikansk tidning, som just citerats av Moscow Times, överlistade en rysk atomubåt i sommar USA:s ubåtsförsvar. Dessutom under flera veckors tid.

Nyheten har i skrivande stund inte tagits upp av de stora västmedierna. Grundkällan är en färsk artikel i den amerikanska tidningen Washington Free Beacon, som är rätt okänd eftersom den är nystartad. Emellertid har tidningen journalister som arbetat på USA:s största redaktioner och den citerade marinexperten Norman Polmar är inte vem som helst. Så man får nog anta att storyn stämmer, vilket Moscow Times uppenbarligen gör.

Osynliga men massiva skador

En av flera TV-annonser under 2012 i amerikansk TV för att försöka få ner antalet självmord bland krigsveteraner.

Jag fick ett brev, alltså ett med frimärke, från en läsare i Blekinge, reservofficeren, rektorn med mera Björn Hagberg. Han har allvarliga synpunkter. Jag fick igår hans tillstånd att offentligt skriva om hans brev.

Björn Hagberg tar upp oerhört viktiga och aktuella saker:

"Tänker på alla de soldater som inte fått behandling för sina psykiska skador och som övergivits av sitt land. För mig är det ofattbart att man aldrig vill sätta på pränt det obehagliga som den enskilde får vara med om och som varar livet ut. Som återkommer när du minst anar det, i tankar, drömmar och bilder för ditt inre."

Hagberg har, förstår jag av brevet och mitt samtal med honom igår, personlig erfarenhet av att försöka förstå krigsveteraners psykiska skador. Hagberg igen:

"Jag har under såväl 50-, 60-, 70-, 80- och 90-talen på nära håll upplevt reaktioner hos personer som varit med på olika frontavsnitt under andra världskriget, Kongo, Vietnam etc. Varför ignorerar man personaltjänsten i alla dess olika aspekter? Såväl före, under som efter?"

Hagberg riktar inte sin kritik mot några speciella personer men jag skulle vilja kommentera på följande sätt. Vad gäller militärhistorisk litteratur kan man konstatera att det är långt ifrån alla böcker, även moderna, som tar upp psykiska skador - och det är minst sagt en brist. Jag har själv skrivit en mängd texter om krig som inte tar upp dessa aspekter. Jag har även skrivit några som tar upp dem, som Svenskar i krig med Lennart Westberg. För närvarande skriver jag på min första bok om en enskild person, officeren Jan Danielsen som var frivillig i både Finland och Norge, som i högre grad tar upp den psykiska sidan av krig.

Men, hursomhelst tror jag att alla vi som skriver om krig kan ta till oss av Björn Hagbergs ord. Vi borde ta upp psykiska skador oftare och mer.

Vad gäller Försvarsmaktens policy har i alla fall en sak hänt de senaste åren, som dock ännu kanske inte har fått genomslag i medierna. Nämligen att man försöker göra någonting åt bristerna och vill skapa en bättre svensk veteranpolicy.

I övrigt vill jag särskilt rekommendera senaste inlägget på Kungl Krigsvetenskapsakademiens debattforum, som tar upp brännheta frågor om svensk säkerhetspolitik. Den svenska solidaritetsförklaringens värde är nu definitivt i fokus, förutom i svenska medier. Finlands fråga till Sverige om luftövervakning av Island var dock, för att citera YLE:s svenskspråkiga nyheter "det största samtalsämnet".

Putin om hemvärnet och Medvedev

Medvedev försvarar sig mot de anklagelser om svaghet som framförs i den heta dokumentärfilmen om Georgienkriget 2008.

Aldrig har en krigshistorisk dokumentärfilm varit så omdiskuterad i Ryssland som den i förra veckan först på nätet och sedan i rysk TV släppta "Den förlorade dagen".

I samband med filmen kommer nya uppgifter från president Putin själv om Ryssland och dess utbildning av Sydossetiens hemvärn (milisförband) och filmen har skapat stor debatt om det nuvarande förhållandet mellan Putin och Medvedev. Än så länge dock inget i svenska medier, såvitt jag kan se, medan man däremot kan läsa mycket utförligt om filmen och dess efterspel hos exempelvis BBC.

På svenska finns dock en viss bloggare som tagit upp det hela.

Rysslands röst rapporterar att Ryssland vill att Georgiens agerande ska bli ett fall hos Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag.

UPPDATERING 13:21
Samtidigt som jag skrev inlägget ovan kom SR Ekot med en sammanfattning. Bra, men varför tre dagar efter BBC?

Spionvandringar i Stockholm

Härom dagen läste jag i DN om en stadsvandring i Stockholm med temat andra världskriget. Ännu större intresse verkar det dock vara kring att vandra i olika spioners spår på Stockholms gator, och att döma av vad som erbjuds är det också ett populärt tema bland ryska turister i huvudstaden - det finns inte mindre än åtta olika spionvandringar på ryska.

Personligen har jag bara erfarenhet av stadsvandring med guide i London, men det var en upplevelse som gav mersmak, absolut. Väldigt lärorikt och behagligt. Det är något speciellt med att verkligen se platsen där DET hände, och med hjälp av en gammal bild konstatera att det och det är oförändrat. Av detta skäl lade jag in ett särskilt avsnitt i min bok Tyskar och allierade i Sverige med minnesmärken och föremål i Sverige från både tyskar och allierade, från Treriksröset till södra Skåne.

Tipsa gärna i kommentarsfältet om andra vandringar med militärhistorisk koppling, i alla delar av landet.

Svenska luftlandsättningen över Belarus

Det svenska PR-företaget Studio Totals luftlandsättning av nallar över Belarus i polsk-belarusisk TV.

Till slut, efter några veckor, har en rätt komisk luftlandsättning av nallar alltså lett till en rejäl kris i relationerna mellan Belarus och Sverige, med även högst militära aspekter.

Särskilt läsvärt idag om nallekrisens faktiskt även militära aspekter är Sydsvenskan: "Kuppen exponerade brister i det vitryska luftförsvaret som enligt avtal ska skydda även ryskt territorium mot anfall från väst".

Det tog tid för den belarusiska staten att erkänna att nallebjörnsaktionen verkligen hade ägt rum. Klippet ovan visar hur händelsen skildrades av Belsat, en polsk-belarusisk kanal med säte i Polen som ogillas av belarusiska myndigheter.

För den som glömt bort eller inte känner till Mathias Rusts landning på Röda torget är det dags att läsa på.

TILLÄGG 15:37: Apropå flyg verkar det som att finske försvarsministers nya ord om JAS Gripen över Island ännu inte har tagits upp av vare sig svenska morgon- eller kvällstidningar, och inte SR & SVT heller, eller? Svenskspråkiga "Husis" i Finland har i alla fall rapporterat, som sig bör.

Snabbare rysk stridsvagnsutveckling

T-90MS, den senaste varianten av T-90, kan redan nästa år komma att överglänsas.

Idag meddelade Rysslands förste vice försvarsminister att den första prototypen av Rysslands kommande huvudstridsvagn Armata lär komma ut på fältprov redan nästa år, tio månader före planen.

Den första standardmodellen av Armatan ska levereras 2015 och målet är 2300 stycken levererade 2020. Jag har i artikelserien MILITÄRT! tagit upp att det antas att vissa svenska drag kan ingå i Armatas design.

Så sent som ifjol kom en ny T-90, T-90MS (se filmklippet ovan). Armata skall inte vara någon ny T-90 utan en ny skapelse.

Robotaffären USA-Finland går vidare

Finska medier men än så länge inga svenska medier har nu rapporterat att USA:s kongress godkänt den historiska artillerirobotaffären mellan USA och Finland.

Jag har tidigare bloggat om själva robotsystemet, ATACMS och att Pentagon lovade rätta sitt fel mot Finland.

Ökenkrigets främsta förband

Författaren av artikeln "Ökenkrigets mästare" i ruinerna av en tysk ubåtsbas i Nordnorge. När K-G inte är i Afrika är han i Arktis.

I artikeln "Ökenkrigets mästare" i Militär Historia 8/2012 beskriver Karl-Gunnar Norén det extremt ökenanpassade specialförbandet Long Range Desert Group. Senare i år släpps Karl-Gunnars och min bok Spökpatrullen, om just LRDG.

Att även grundarna av Special Air Service (SAS) såg upp till LRDG framgår av den kommande boken, som även handlar om hur Karl-Gunnar i våras bokstavligen körde i LRDG:s spår i Egypten, givetvis i en originaljeep från kriget. Med många fina tips för andra som vill ge sig på extrema jeepresor.

I övrigt innehåller senaste Militär Historia framförallt en artikel om Che Guevara av Björn Kumm som jag fann synnerligen värdefull. Den innehåller flera åtminstone för mig överraskande uppgifter. Vilken fantastisk bild av Guevara med en Sherman-stridsvagn, nästan lika bra som ikonbilden av Che.

Ännu någon dag finns väl julinumret av Militär Historia kvar i kioskerna. Artikeln "Hitler som fältherre" i det numret, av Lars Ericson Wolke, är bland det absolut bästa jag läst om Hitler på svenska.

UPPDATERING 7/8: Nu har jag varit i Luleå och köpt senaste numret av en viss brittisk tidskrift om en viss medförfattares jeep-expedition.

"Seger vinns med blod"

En av världens främsta militärhistoriker har just avlidit. Nyheten om Sir John Keegans död står nu att läsa i både svensk och brittisk press. Det citat av honom jag finner mest minnesvärt är följande, ur hans bok om militär underrättelsetjänst, Att känna fienden:

"Bokens grundtanke är att underrättelsetjänst i krig, hur väl den än fungerar, inte med självklarhet visar vägen till seger. Seger är ett svårfångat pris som vinns med blod snarare än med hjärnan."

Med andra ord kan man ha en duktig underrättelsetjänst, som får fantastisk förhandskunskap - exemplifierat av Keegan med Kreta 1941 - men allt är till ingen nytta om den högsta ledningen inte förstår rätt och agerar klokt, därtill snabbt. Och i stort vinns krig, som Keegan skrev, "med blod snarare än med hjärnan".

Här kanske man skulle kunna ha vissa invändningar och anföra cyberoperationer eller cyberkrig som exempel på att ovan inte längre gäller. Men tyvärr lär vi nog inte bara ha cyberkrig framför oss utan även mer eller mindre klassiska krig, varvid Keegan inte lär mista sin aktualitet, någonsin. Ett sista citat ur samma bok "Underrättelser är endast så goda som deras användning utvisar".

Tack för dina böcker, Sir John Keegan.

Pentagons fel mot Finland rättas

Pentagon uppger nu för finska tidningen Helsingin Sanomat att man begick ett fel avseende Finlands önskemål om markroboten ATACMS. Man uppger även att ett nej från kongressen nu anses vara "extremt osannolikt".

Därmed ser det alltså ut som om Finland verkligen blir det första nordiska landet med detta synnerligen kapabla vapensystem.

Obs att den finska artikeln som den första länken leder till är färdigöversatt, alltså på engelska.

Grattis alla ryska läsare!

Vad ger bättre svalka än en vintervideo med en BMD-4M?

Grattis alla ryska läsare. Det blev två presenter lagom till att man imorgon över hela Ryssland firar luftlandsättningstruppernas (VDV) dag.

För det första hedrade idag president Putin personligen hela VDV och särskilt den 31. VDV-brigaden, som han idag besökte. Dessutom meddelades att efter att VDV-stridsfordonet BMD-4M levererats klart kommer någon sorts fjärrstyrd variant.

Hammarskjöld och Stålnacke

FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld intervjuad 1955. Man kan notera att journalisten röker under inspelningen, fullt normalt på den tiden.

På senare tid har två FN-svenskar fått viss uppmärksamhet. Torsten Stålnacke har hedrats och kanske vi till slut ska få klarhet om Dag Hammarskjölds sista resa.

Torsten Stålnackes klockrena agerande i Kongo, trots att han var allvarligt sårad, är något jag tar upp i första delen av artikelserien MILITÄRT!. Jag skriver även om den improviserade medaljeringen av Stålnacke. Tack vare en läsare fick jag härom dagen en sida ur senaste numret av Örnen, fallskärmsjägarnas egen tidning, av vilken det framgår att Försvarsmakten nu - bättre sent än aldrig - har rättat till det här med medaljen genom att dekorera Stålnacke med Försvarsmaktens medalj för sårade i strid.

Lite småsur är jag väl ändå eftersom de vanliga svenska medierna missade att berätta om Torsten Stålnacke när han till slut fick en stridsutmärkelse, den 29 maj i år. Därför blev jag först medveten om ceremonin nu, tack vare min bevingade vän. Örnen-artikeln om Stålnacke finns inte online men Kongoveteranernas egen sajt har fler detaljer och en bild av den gamle kämpen vid medaljceremonin.

Slutligen, klicka här om du missade förra veckans radioinslag om de nya försöken att klarlägga om Dag Hammarskjöld blev nedskjuten över Afrika.