Karl-Gunnar Norén vid ett av de nordafrikanska slagfält han skrivit om. Trots ett instabilt läge är han på väg tillbaka. FOTO: privatI mars förutsade min kollega Karl-Gunnar Norén, sen decennier fokuserad på Afrika, rätt bra vad som skett i Libyen fram till nu. Vad säger han dagen efter Khadaffis död och tänker han nu verkligen köra en originaljeep i den nordafrikanska öknen?
LG: Det libyska Nationella övergångsrådet (NTC) kommer att lyckas bättre nu eller blir det tvärtom mer inre tvister nu när den gemensamma fienden är död?
KGN: Jag tror att det är viktigt att inse att Khadaffi av åtskilliga inte sågs som en fiende, även om de flesta nu blir tvungna att tänka om. Jämför med Hitler som in i det sista hade gott om anhängare fast det efter den 8 maj 1945 var svårt att hitta en enda nazist... NTC är i mycket en Cyrenaikabaserad historia [Cyrenaika = östra Libyen] och man fick först efter ett tag också framgångar i Tripoli. Utmaningen är nu att vinna Fezzan och viktiga klaner i orter som Sirte med flera, fästen där Khadaffi faktiskt haft starkt stöd.
NTC borde kunna klara av situationen om man samtidigt som man skapar ordning sträcker ut handen i försoning. Eftersom tvisterna inte gäller land eller starka fördelningsfrågor tror jag att de går att lösa. Problemen handlar snarare om distribution av överskotten som uppstår då situationen normaliseras, även om det förstås tar sin tid. Libyen är ju ett potentiellt rikt land, med den andra största inkomsten per capita i Afrika.
Tyvärr har det hörts om incidenter av hämndkaraktär, något som kommer som ett brev på posten om ledningen inte är tillräckligt stark. Det känns heller inte, och här har jag inget annat än magkänslan och rapportering från media, som om man ger ett starkt budskap utrikespolitiskt. Kanske av rädsla för att inte verka tillräckligt demokratiska, kanske finns det inga riktigt starka karaktärer i ledningen. Svårt att veta, och här saknar jag kunskap eftersom jag inte är på plats. Som jämförelse var jag i Namibia omedelbart efter valet 1988, och där blev många frågor tydliga för mig efter jag fört samtal med något dussin nyckelpersoner. Hälften av dem blev ministrar kort efteråt, och kunde omedelbart implementera sina tankar då landet blev självständigt strax därpå.
Också Libyen har goda förutsättningar för i bästa mening västerländsk demokratisk utveckling, förutsatt att stödet från särskilt EU och EU-länder fortsätter och utvecklas. Kina och i viss mån Ryssland hade starkt inflytande tidigare, och nu kan det bli en tävlan om vilka som ska skörda frukterna, nämligen olja. Och för Europas del även hur den känsliga flyktingströmmen från Västafrika ska hanteras.
LG: Jag vet att du nästa år tänker genomföra en ny militärhistorisk expedition i den egyptiska öknen, som ett led i ett bokprojekt om specialförbandet Long Range Desert Group [vi ska skriva LRDG-boken tillsammans och jag kommer i den berätta om en dåtida Swede i LRDG]. Hur bedömer du risken för att oroligheterna i Egypten kan påverka expeditionen, hindra den?
KGN: Planen är en tvåtusen kilometers färd i två originaljeepar från 1943. Vi utgår från Alexandria, tar oss via Kairo ner till gränsen mot Sudan och bergsplatån Gilf Kebir. Sedan längs och igenom Stora Sandsjön upp till oasen Siwa, den legendariska utgångspunkten för ökenpatrullerna genom öknen upp mot bland annat Sirte, aktuellt den senaste månaden genom slutstriden. LRDG genomkorsade ett ökenområde stort som hela Indien! Vårt uppdrag är betydligt beskedligare, vi slipper till exempel bli anfallna av Luftwaffe.
Ja, sen är det transportsträcka till Alexandria och planet hem till trygga Sverige. Som försäkring har vi en patrull egyptiska soldater, lika naturligt i dessa ökentrakter som strandserveringen i Phuket. Ja, vi har en följebil också, en modern Toyota Landcruiser med kock och några tält...
Men det är ju oroligt i Egypten igen. Kan man göra så här redan den kommande påsken? Oroligheterna står mellan extremmuslimer och kristna kopter. Det är otäckt. Det är samma fenomen som när marskalk Tito klev av i forna Jugoslavien. Grupper han höll ordning på "i tukt och förmaning" började bråka, gamla motsättningar kom i dagen.
Det finns ännu ingen legitim efterträdare till Mubarakregimen, och det är armén som står för ordningen. Men en armé är aldrig särskilt bra på att hantera inrikespolitiska motsättningar. Har ofta svårt i mellanrummet mellan att inte reagera alls, och att överreagera. Nyss överreagerade man och slog brutalt ner protester från kopter som protesterade mot att de förföljs.
På Tahirtorget var tidigare protesterna så omfattande att de inte rimligtvis gick att slå ned med truppinsatser. De värnpliktiga kunde alltför lätt identifiera sig med deltagarna, kanske hade de sina egna släktingar där? Efter ett tag reagerade man inte alls, vilket ledde till att protesterna där lyckades och en verklig förändring kom till stånd. Eller ligger i piplinan.
Kopterna är en minoritet och därmed lättare att ingripa mot, medan extremmuslimerna är svårare. De har kanske också lättare att få en förankring i arméns befälsskikt. Detta innebär inte att armén kommer att låta motsättningarna fortsätta, och samma sak gäller den förhoppningsvis demokratiska regim som kommer. Jag har mycket svårt att tänka mig att den överväldigande majoriteten muslimska egyptier skulle upphöra att tolerera kristna. Den förföljelse och de militära ingripanden som hittills ägt rum i Alexandria och Kairo är naturligtvis oroande, men inget som direkt påverkar det som pågår i trakterna mot Sudan och Libyen, eller öster om Suezkanalen. Egypten har 80 miljoner invånare, och de allra flesta är vänliga och fredligt sinnade mot både varandra och besökande utlänningar. Vår lilla expedition, åtta personer plus entourage, kommer att få en fantastisk upplevelse. Och får troligen åtskilliga gånger skotta fram våra jeepar ur sanden...
LG: Well, du har ju övat en del ökenkörning också. Men se absolut till att komma hem sen, inte minst eftersom vi har ett gemensamt kontrakt på den där boken...
Mer om Karl-Gunnars förestående expedition inklusive underbara jeepbilder finner man på sajterna LRDG och Sand, Wind and Stars.
Även när Karl-Gunnar är i Nordnorge på historiska vandringar så lyckas han hitta brittiska militärfordon från ökenkriget. Karl-Gunnar of Arabia...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar