En trovärdig officer

Jan Danielsens dödsbricka från slaget om Narvik, som han överlevde. Han lever än idag, i högsta grad. "Norsk" var Danielsen dock aldrig. Notera att han ristat "fänrik" + sitt efternamn på brickan. Han gjorde det nog ute i fält med sin bajonett.

Även om du INTE missade att lyssna på intervjun idag med Jan Danielsen, svensk frivillig mot Stalin i Finland och sedan mot Hitler i Norge, så vill jag varmt rekommendera denna SR-hemsida där du kan lyssna på alla program i serien "Yrke: Soldat".

"Jan Danielsen" låter rätt norskt men faktum är att Jan inte är ett dugg norsk, han stred för Norge av andra skäl. Jag vet det eftersom jag intervjuade honom i samband med att jag skrev Svenskar i krig och eftersom jag håller på att skriva en biografi enbart om Jan. När den blir klar vågar jag inte säga, men förhoppningsvis i höst.

För mig är Jan inte bara en härlig, rolig människa med fantastiskt minne för detaljer utan även en person som jag tror har något mycket värdefullt: hårt förvärvade lärdomar i ledarskap som han vill dela med sig av till alla som vill vara trovärdiga officerare, eller mer generellt ledare.

Jan var nybakad K3-fänrik då han blev frivillig för Finland och sedan Norge. Han hade hela tiden koll på sig själv i förhållande till vad han just lärt sig under officersutbildningen - och analyserade sig själv direkt på papper ur ett utbildningsperspektiv.

Radiointervjun med Jan gav mig flera tankeställare trots att vi haft kontakt i flera år nu. Särskilt detta att de psykiska skadorna enligt Jan generellt sett är värre än fysiska skador. Det tål att tänka på.

Jag måste komma ihåg att fråga Jan om när och hur det var när han ristade in sitt namn på brickan. Vi ses på lördag igen - jag får fråga då.