torsdag 17 april 2014

Under rysk flagg i östra Ukraina


Efter tio sekunder dyker även den blå-gröna VDV-flaggan upp.

En del av det jag senast tog upp som aningar är nu verklighet. VDV-förband inklusive den i söndags nämnda Nona var under onsdagen den stora nyheten från Ukraina. Vad sker härnäst?

Alla större medier i världen har nu rapporterat om pro-ryska styrkors övertagande av ett antal (först sex, nu oklart) pansarfordon, mest av typen BMD, från Ukrainas VDV, alltså luftlandsättningstrupper. Av de rapporter om övertagandet som jag läst har ingen varit lika givande som artikeln i The Guardian, för jag har känslan att Guardian fångat upp en del som andra har missat, särskilt om de ukrainska VDV-soldaternas hållning. Kort sagt verkar de inte alls ha varit ute efter att desertera utan blev överrumplade av civila som de inte ville skada, varefter beväpnade pro-ryska styrkor kom in i bilden och tog över. De ukrainska VDV-soldaterna tvingades sedan följa med till Slovjansk, varefter de släpptes och fick ta sig hem. Utan fordon och vapen.

En annan viktig sak med Guardians artikel är att den innehåller ytterligare ett medgivande om att separatisterna delvis kommer från Krim och därmed de facto från Ryssland. Det är inte samma sak som att de skulle ha medgett att de utgör den ryska statens verktyg eller rysk militär, men det kommer fler tecken på rysk militär inblandning. Den ukrainska vice-premiärministern Vitalij Jarema har därtill uttalat att en del rysk personal kommer från ett specifikt VDV-förband, det 45. VDV-regementet, alltså VDV:s spetsnaz-regemente. Oklart på vilka grunder.

Publicerade fotografier som helt tveklöst visar att aktiv rysk militär är på plats i östra Ukraina saknas ännu men till exempel denna bild säger något. Bilden togs i Slovjansk för ett par dagar sen och visar en för Ukraina mycket ovanlig hjälmtyp med fäste för dyr optik. Soldaten har både en RPK-kulspruta med rejält sikte plus en automatkarbin modell AK-74M. Vapnen skulle teoretiskt kunna vara erövrade i Ukraina men i kombination med hjälmen + fästet och soldatens ålder ser han rätt "rätt" ut.

Vad är det för kamouflagemönster som många av de mest välutrustade pro-ryska kämparna bär? Så vitt jag kan se är det ryska "digitala" mönster av typen SURPAT/SPECTRE, som används inom olika ryska (elit)förband. Man kan också notera att en hel del bär skor av ett och samma märke och modell, Byteks Mangust från Ryssland.

Vad gäller kommande dagars möjligheter rekommenderar jag denna svenska grafik baserad på RUSI- och FOI-uppgifter.

Stillbilden visar en Nona i Slovjansk. Notera även ett prickskyttegevär modell SVD.

3 kommentarer:

Lars Gyllenhaal sa...

Tack R för din mycket vänliga kommentar - jag uppskattar den men den var också lite att ta i. Men tack ändå alltså och Rysk Påsk på dig!
L
P.S.
Lite fel är dock det här med rysk påsk eftersom vi firar påsk med flera dagars mellanrum...

Anonym sa...

Måste bara påpeka att automatkarbinen definitivt inte är en AK-74M (eller "AK-100" som Twitterinlägget hävdar).

Det är helt klart en AKS-74 med fällbar "skelettkolv" och 1980-tals Sovjetiska bruna plastdetaljer.

Vidare används bara två av AK-100-serien av ryska styrkor och detta i extremt ringa antal bland inrikesministeriets beväpnade element, nämligen AK-103 som till det yttre är identisk med AK-74M fast i 7,62x39 istället för 5,45x39, samt AK-105 i 5,45x39 men med karbinpipa och trattmunstycke i samma anda som på gamla AKS-74U. Resten av AK-100-serien är antingen rena exportvarianter i NATO-kalibrar eller komplicerade prototyper med motpistonger och dylikt, och serien börjar vid AK-101 (som är en AK-74M i 5,56 NATO/.223R).

"AK-100" är å andra sidan en tämligen rejäl skeppsburen kanon. ;-)



Lars Gyllenhaal sa...

Hej anonym 15:10,

Tack för din feedback! Jag tycker liksom du att snacket om AK-100 är felaktigt. Ang den AK som killen med RPK har så är jag inte säker på att det är en AK-74M. Men tycker inte AK:n är det viktiga men honom utan istället hans hjälm, hållaren på den (finns hållare så...)och intrycket han ger totalt, verkar ha rätt ålder.

Glad påsk,

Lars