onsdagen den 28:e november 2012

Kaptenen i "Saving Private Ryan" död


I filmen "Saving Private Ryan" gestaltades kapten Ralph Goranson av Tom Hanks.

Det var en höjdare att få svar från Ralph Goranson, den svenskamerikanske kapten som Tom Hanks gestaltade i "Saving Private Ryan". Jag nåddes nyss av hans dödsbud.

Tom Hanks är i filmen chef för C-kompaniet inom 2. rangerbataljonen på D-dagen. En hel del av vad Hanks gör i filmens början stämmer överens med verkligheten. Men det namn Hanks har fått i filmen är påhittat. Inte heller har kapten Miller (Hanks) svenska rötter. I själva verket hette kompanichefen ifråga Ralph Goranson, ursprungligen Göransson. Jag var i kontakt med honom och två av hans barn i samband med att jag skrev Svenskar i krig tillsammans med Lennart Westberg. Jag har även bloggat om honom en gång tidigare.

Jag kommer nästa år att färdigställa ett bokmanus med lite nytt stoff om Goranson.

Syriska rebeller med pansar

En sovjettillverkad stridsvagn syns till vänster efter en stund.

Jag har inte tidigare sett en stridsvagn i de syriska rebellernas tjänst, men nu har jag det, på detta klipp från igår, se ovan.

Och här ett klipp från i förrgår som visar flera luftvärnskanonvagnar modell ZSU-23-4, av samma ursprung, som erövrats av syriska rebeller.

ZSU-23-4 även kallad Sjilka. Klippet lades ut i förrgår.

Nytt skede snart?

UPPDATERING 28/11: Tydligen.

söndagen den 25:e november 2012

Ny rysk pansarfamilj

Ryssland följer nu Israels exempel - klippet presenterar den israeliska Namer.

En tung militär nyhet som svenska medier ännu inte rapporterat är att Rysslands arméchef i torsdags kungjorde att den helt nyutvecklade stridsvagnen Armata, som får premiär nästa år, blir basen för en familj av nya pansarfordon.

Armata blir basen för ett tungt stridsfordon, på samma sätt som israeliska Merkava gett upphov till Namer (se klippet ovan). Därutöver blir det enligt samma ryska statliga nyhetstelegram en rad andra pansarfordon baserade på samma bas, dvs Armata.

Jag tar i artikelserien MILITÄRT! upp både Armata och Namer.

UPPDATERING 26/11: I april kom en signal om att Armata skulle bli basen för en familj av fordon. Nyheten härom dagen bekräftar den signalen och preciserade fordonstyperna. Att Armata även ska vara basen för ett tungt stridsfordon var tidigare inte känt, så vitt jag förstår.

onsdagen den 21:e november 2012

Efterlysning

I dagens Ny Teknik summerar ledaren de senaste turerna kring Gripen och chefredaktör Mats Engström frågar: "Var finns den samlade säkerhetspolitiska bedömningen?"

lördagen den 17:e november 2012

Spionkojan och korpral Giftings ord

Precis som Max Manus var "Birger Sjöberg" först i Svenska Frivilligkåren och därefter Special Operation Executives norska kompani Linge.

Tack vare ett läsartips fick jag just reda på nya uppgifter om en av de mest mystiska figurerna i Svenskar i krig, norrmannen som kallade sig för Birger Sjöberg och blev "svensk" officer i brittiska Special Operations Executive (SOE).

Det är detta rätt nyliga illustrerade lokalradioreportage som innehåller flera nya uppgifter om den klart mystiske "Birger Sjöberg" och hans koja i Vilhelminafjällen i Västerbotten. Vad ÄR det som "ligger kvar i backen"? Lyssna själv.

För övrigt noterar jag att senaste Pennan & Svärdet innehåller en ny bok som jag kan rekommendera alla med intresse för 1800-talets svenska armé eller helt enkelt gillar märkliga historier. Jag syftar på boken Orsa kompani lovar ingenting bestämt av Göran von Knorring som handlar om Orekorpralen Giftings bevingade ord. Förutom att berätta om hur det gick till när de bevingade orden först uttalades ger von Knorring en bra bild av livet som indelt soldat. Boken är rikt illustrerad.

torsdagen den 15:e november 2012

Koncernen Kalasjnikov

Ryskt lokalt nyhetsinslag från i lördags om Kalasjnikov och planerna på en ny rysk vapenkoncern. Ja, han arbetar fortfarande.

Flera ryska vapenfabriker kan komma att förenas i en ny koncern med det oslagbara namnet Kalasjnikov. Detta framkom i lördags under den världsberömde vapenkonstruktörens födelsedag.

Som jag uppmärksammade i artikelserien MILITÄRT! så fyllde Michail Kalasjnikov år i lördags, närmare bestämt 93. Under firandet framkom att Kalasjnikov godkänt förslaget från vice premiärminister Dmitrij Rogozin att samla flera ryska vapentillverkare under namnet Kalasjnikov. Det är alltså fullt tänkbart att Kalasjnikov i framtiden kommer att associeras med fler vapentyper än idag.

Per Sjöswärd skrev ett intressant brev till mig efter att ha läst min artikel. Här två utdrag som jag publicerar med hans tillåtelse. Om bilden av en amerikansk MP-kapten med en AK-47 skrev Per, som är en mycket erfaren fotograf, att kaptenen bär ett speciellt kamerafodral, "som kan innehålla en Leica M3, M-2 eller M-4. Själv har jag en M3 från 1957 som jag fortfarande använder för svartvita bilder". Om Ungern 1956 skrev Per: "Jag har arbetat tillsammans med en ungrare som kunde berätta om små skolkillar som klättrade upp på sovjetiska stridsvagnar, bankade på tornluckan och när denna öppnades slängde de ner en sprängladdning, Molotovcocktail eller handgranat."

onsdagen den 14:e november 2012

Nytt om svenskar i Främlingslegionen

Fler svenskar i franska Främlingslegionen 1831-1970 blir nu kända. Bo Laurin heter en utlandssvensk som håller på att sammanställa en webbsida om svenskar (och även några från andra länder) i legionen.

Uppgifterna om svenskar i legionen fram till 1970 hämtar Laurin från sin boksamling och sitt forskande. Sidan är redan nu väl värd ett besök. Jag har tillsammans med Lennart Westberg berättat i Svenskar i krig 1914-45 om dem som tjänstgjorde mellan 1914 och 1945 men Laurin har även hittat nya uppgifter om dessa och lär säkert hitta ytterligare. Det finns mycket kvar att hitta i antikvariat och arkiv, både statliga och privata.

SMB erbjöd ifjol den mycket läsvärda boken om legionär Assar Tano. Är den slut hoppas jag den trycks igen.

tisdagen den 13:e november 2012

Sabotagemål i norra Sverige

Dagens nyhet är en pangnyhet från Norrbotten.

Idag nås kioskerna av en nyhet om sabotagemål i Norrbotten under andra världskriget. I en intervju för Militär Historia berättar jag om ett nyligt fynd i norska Riksarkivet som förändrar vår kunskap om hur britterna såg på Sverige.

I Slaget om Nordkalotten tog jag upp brittiska och franska krigsplaner mot gruvorterna i Norrbotten samt Luleå. Idag kan jag tack vare min norske kollega Morten Kasbergsen berätta att vad gäller sabotageplaner var dock en annan ort i Norrbotten prioriterad. Vilken ort? Skaffa nummer 11 av tidningen och få samtidigt en dramatisk intervju med en svensk flygveteran som angrep en sovjetisk ubåt utanför Västervik 1942.

måndagen den 12:e november 2012

Veteraner överkörda av regeringen

Del av affisch för den 1943 inrättade Kungafonden. Ubåten "Ulven" sprängdes just 1943, av en tysk sjömina - en bidragande orsak till fonden.

Andra världskriget innebar att 782 svenskar dog i kronans tjänst i gränsincidenter och olyckor. Kanske så många som 200 av dem dog genom tyska och sovjetiska sjöminor, torpeder, kulor och sabotage. Tanken var att de till slut kollektivt skulle hedras. Både Försvarsmakten och Officersförbundet tyckte så.

Till de 782 kan man lägga ännu fler svenska civila sjömän som dog av minor. Men för att återvända till de dödade i Krigsmakten är de toppen av ett isberg av idag så gott som okända moderna svenska militära offer för att bevaka och skydda Sveriges gränser.

I dagens Svenska Dagbladet tar Johanne Hildebrandt upp mina siffror om kalla krigets svenska offer. Hon fäster särskild vikt vid kalla kriget, medan hon summerar världskrigens svenska offer. Jag tycker att hennes fokusering på kalla kriget är rimlig, eftersom det ligger närmast i tid och många fler har egna minnen av det.

En kategori skulle jag dock vilja lägga till. Att många svenska veteraner från insatser i andra länder har skadats på olika sätt är allmänt känt. Ett minnesmärke ska givetvis inte bara vara för de som dött i tjänsten, utan även de som skadats. Hur många var det då som skadades i kronans tjänst under andra världskriget? Tillsammans med Lennart Westberg tog jag upp det i bokform, kort sagt blev 6000 inkallade officiellt erkända av staten som invalidiserade av sin beredskapstjänstgöring 1939-45. Ytterligare 9000 personer lär ha ansökt om understöd för invalidisering, men fick avslag.

Som framgår av Johanne Hildebrandts kolumn har regeringen alltså inte "bara" kört över en stor del av Sveriges veteraner, man har även kört över Försvarsmakten och Officersförbundet, som alltså ville att minnesmärket skulle vara för samtliga svenska militära veteraner, såväl nationella som internationella.

Denna blogg är inte till för mitt personliga tyckande men jag kan inte låta bli att berätta att jag är så upprörd av detta att jag saknar ord för att uttrycka det. Jag började skriva brev till Försvarsmakten om det framtida minnesmärket för sju år sedan. Det blev flera brev och jag fick den respons jag hoppats på från Försvarsmakten. Men regeringen har alltså valt att gå emot både FM och OF. Jag ber en stilla bön för att regeringen ska ta till sig debatten och visa hänsyn. Inte främst hänsyn gentemot FM & OF, utan gentemot de tusentals direkt berörda människorna - de döda och veteranerna - samt deras anhöriga.

fredagen den 9:e november 2012

Svenska hemvärnssoldater med Kalasjnikov

Även svenska hemvärnssoldater instruerar nu i skytte med Kalasjnikov, i EU:s tjänst i Afrika.

Vad gör Försvarsmakten nu när fokuset släpps på Afghanistan? Det finns andra, mer okända utlandsinsatser. Men försvaret av det egna territoriet är nu mer på agendan, som nästa veckas stridsövning mitt i Boden visar.

I senaste numret av Tidningen Hemvärnet kan man läsa om hur två av mina hemvärnskollegor, varav en nyligen instruerade undertecknad i Boden, för närvarande instruerar i Kalasjknikov i Uganda, i EU:s tjänst. Detta är en av flera mindre kända svenska utlandsinsatser som nu pågår. Uppdraget i Uganda går kort sagt ut på att hjälpa Somalias regering att i Uganda bygga upp en exilarmé som kan låta Somalia bli ett tryggare ställe. I samma nummer finns en synnerligen läsvärd intervju med Mikael Tornving, känd från Parlamentet och Johan Falk-filmerna. Tornving är reservofficer och gillar det nya hemvärnet men kommer även med en varning: "Vad händer om 15-20 år när stocken av värnpliktsutbildad personal försvinner?".

För att återvända till Boden genomförs i nästa vecka för första gången på många år en militärövning inne i själva staden där scenariot är att Sverige är under väpnat angrepp. Sist soldater "stred" inne i Boden bör ha varit för elva år sedan om jag minns rätt. Då, 2001, var väl övningen mest motiverad av elfte september. Kanske någon bloggläsare minns den övningen tydligare än vad undertecknad gör?

Både i Boden och i Småland hålls det i nästa vecka, den 15 november, högaktuella föredrag arrangerade av Allmänna försvarsföreningen. Som framgår av föreningens hemsida är den lite provocerande rubriken i Boden "Kan vi försvara oss?" medan man på Smålands museum får ta del av färska erfarenheter från Afghanistan.

Apropå Kalasjnikov fyller alla Kalasjnikovs skapare år imorgon och det kommer därför en specialskriven artikel om Kalasjnikov med mindre kända aspekter av vapnet. Artikeln skickas ut inom ramen för den kostnadsfria artikelserien MILITÄRT! Till den hör denna Facebooksida på vilken jag lägger ut tips och bonusbilder.

torsdagen den 8:e november 2012

Hemlig krigsbas hittad i Lappland

Så här glad blev jag när jag kom fram till den forna OSS-basen Sepals I vid Treriksröset. Nu har även Sepals Gorgon lokaliserats.

Idag nås de flesta svenska kiosker av en krigshistorisk nyhet. Jag berättar i det nya numret av Soldat & Teknik att OSS-basen Sepals Gorgon till slut har hittats i norra svenska Lappland.

Som jag berättat i Tyskar och allierade i Sverige har jag besökt de av amerikanska OSS utrustade och ledda Sepalsbaserna I till III. De var hemliga USA-baser i de svenska fjällen 1944-45, bemannade med norska elitsoldater. I det nummer av Soldat & Teknik som från och med idag ska finnas i kioskerna (nr 6/2012) finns en sexsidig artikel om dem inklusive några nya bilder och en nyhet om dem. Varken jag eller författaren av boken Operation Sepals, Roger Albrigtsen, har lyckats hitta den fjärde basen, Sepals Gorgon, som en tid var högkvarter för alla Sepalsbaser. Men nu är den hittad - av tre av våra läsare!

Roger och jag har känt till den ungefärliga positionen men har vid sökande på plats alltså kammat noll. Inte helt oväntat eftersom terrängen är svår och själva byggnaderna demonterades vid krigsslutet. Men alla militärbaser lämnar dock spår och vi har därför aldrig släppt tanken på att en dag finna rester av Sepals Gorgon. Nu har alltså tre av våra skånska (!) läsare förekommit oss, efter sex fjällvandringar i området. Det är bara att gratulera! Bilder, namn etc i tidningen.

Det återstår, trots denna upptäckt, en del att utröna om Sepals, liksom om de brittiska motsvarigheterna i de svenska fjällen. Ett gäng norrländska radioamatörer ligger nu i startgroparna för en ny Sepalsexpedition och har just startat en blogg i det syftet. Spana in den liksom hemsidan om deras förra projekt, med Lancasterbombaren "Easy Elsie" i Porjus (med Lancasterljud, skruva upp ljudet!).

söndagen den 4:e november 2012

Stockholms mest okända krigsminnesmärke

Det finns ingen skylt som visar vägen till minnesmärket över allierade trupper på svensk mark under kriget, längst ner till höger.

Siffran på stenen har stigit genom Anders Johanssons forskning. Men det som är skrivet i sten...

Jag nämner i reseguiden inuti Tyskar och allierade i Sverige bara helt kort att även Stockholm har ett minnesmärke över allierade trupper. Borde ha illustrerat monumentet ifråga så att man lättare hittar det, men hade då ingen bra bild.

Men bättre sent än aldrig - se bilderna ovan. Minnesmärket handlar alltså om de så kallade norska "polistrupper" som utbildades och utrustades i Sverige från 1943 till 1945, först bara med gevär men slutligen även med artilleri.

Om du inte känner igen byggnaden ovan är det Nordiska muséet, sett bakifrån. Ingen skylt pekar ut vägen till stenen och ingen infotavla förklarar heller stenens korta norska text. Jag vet att stenen dock funnits där i många år, sannolikt flera decennier. Någon som vet mer exakt när det invigdes?

På min personliga blogg har jag tidigare idag lagt ut länkar till två mycket sevärda journalfilmer om polistrupperna och de amerikanska flygplan som transporterade drygt 1500 av dem från Luleå till Nordnorge.

"Det finns inga svarta svanar"

Svanarna som var en symbol för det omöjliga.

En av mina favoritkrönikörer, Kaianders Sempler på Ny Teknik, har nu skrivit den text som jag nog skulle kalla den viktigaste han skrivit, "Svarta svanar".

Fenomenet är ett av de största skälen för att ha ett totalförsvar, inte förlita sig på GPS och vara allmänt skeptisk till alla prognoser - men är ändå sällan diskuterat i försvarssammanhang.